Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den stulna bacillen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställen. Om man bara släppte ned honom i
vattencisternen, skulle han ha ödelagt hela huvudstaden, innan man
kunde fånga in honom igen.»
Han stannade tvärt. Man hade sagt honom, att
vältalighet var en av hans svagheter.
»Men här är den i säkert förvar, ser ni, alldeles säkert.»
Den bleke mannen nickade. Ögonen lyste och han
klarade strupen.
»De här lymlarna till anarkister», sade han, »äro dårar
— blinda dårar — de begagna bomber, när de kunde få
fatt på ett sådant här medel. Jag tror — — —»
En lätt knackning, den lät som blott en obetydlig
beröring av fingerspetsarna, hördes på dörren.
Bakteriologen öppnade den. »Bara en minut, käraste», viskade
hans hustru.
Då han återkom till sitt laboratorium, såg hans gäst på
klockan.
»Jag hade ingen aning om, att jag upptagit en hel
timme för er», sade han. »Tolv minuter i fyra. Jag borde
ha givit mig i väg halv fyra. Men det var verkligen
alltför intressant. Nu kan jag inte stanna en minut
längre. Jag är upptagen klockan fyra.»
Han gick ut ur rummet i det han upprepade sina
tacksägelser. Bakteriologen följde honom till dörren och
återvände tankfullt genom korridoren till sitt
laboratorium. Han grubblade över gästens nationalitet. Säkert
var han inte av teutonisk härkomst, men inte heller av
latinsk.
»På något sätt en sjuklig produkt, är jag rädd», sade
bakteriologen för sig själv. »Så han slukade de här
renodlade bakterierna med ögonen.»
En oroande tanke föll honom in. Han vände sig mot
bänken med ångskåpet och därpå hastigt till skrivbordet.
Så kände han ivrigt i sina fickor och rusade på dörren.
»Jag måste ha lagt det på bordet i hallen», sade han.
»Minnie», ropade han hest i hallen.
»Ja, kära vän», hördes en röst på avstånd.
»Hade jag någonting i handen, när jag talade med dig.
nyss?»
Tystnad.
»Ingenting, käraste, ty jag kommer ihåg att...»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
