Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Fjärrskådaren
- III
- IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jag vid skenet av fiskarna mitt i villervallan ett stycke av
en söndersplittrad spira höjande sig över mig och ett
mörkt lutande skrov, och några fosforlysande gestalter,
som ristades och vredo sig, då fiskarna beto efter dem.
Det var då jag försökte väcka Widgerys uppmärksamhet.
En förskräckelse kom över mig. Uff! Jag skulle bara
kört rätt in på dessa halvätna föremål, om icke din syster
hade kommit! De hade stora hål i sig, Bellows och...
Låt oss icke tänka därpå. Men det var i alla fall otäckt!»
IV.
Under tre veckors tid förblev Davidson i detta
egendomliga tillstånd, då han såg vad vi på den tiden föreställde
oss vara allt igenom en drömsyn, och stenblind för den
omgivande världen. Men en tisdag, då jag kom för att
besöka honom, mötte jag gamle Davidson i tamburen.
»Han kan se sin tumme!» sade den gamle herrn med
fullkomlig hänryckning. Han strävade att sätta på sig
ytterrocken. »Han kan se sin tumme, Bellows», sade han
med tårar i ögonen. »Pojken kan ännu bliva frisk!»
Jag skyndade in till Davidson. Han höll upp en liten
bok framför ansiktet och betraktade den och skrattade ett
milt och tyst skratt.
»Det är förvånande», sade han. »Det är som någon
fläck hade bildats här. Han pekade med sitt finger. »Jag
är på klippan som vanligt, och pingvinerna flaxa och vanka
omkring mig, som de bruka, och en valfisk har visat sig
litet emellan, men det har blivit för mörkt nu för att kunna
upptäcka honom. Men lägg någonting där, så ser jag det
— ja, jag ser det. Det är ganska dunkelt och på sina håll
rätt otydligt, men jag urskiljer det dock som en svag
skuggbild. Jag upptäckte det i morse, då jag klädde mig.
Det är som om det blivit ett hål i denna ohyggliga
spökvärld. Lägg din hand alldeles intill min. Nej — icke
där. O, ja, jag ser den. Den nedre delen av din tumme
och ett stycke av manschetten. Det ser ut som en
spöklik del av din hand, som sticker fram ur den nattliga
himmelen. Alldeles därintill syns en massa stjärnor, som
bilda ett kors.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:18:23 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bacill/0103.html
