Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dynamoguden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mansålder. Då måste direktören fatta tag i det svarta
örat med tänderna och bita till ursinnigt. Den svarta
skrek häftigt.
De rullade om varandra på golvet, och negern, som
lyckats komma lös från tänderna eller mistat en del av
örat — direktören trodde, att så var fallet — försökte
strypa honom. Direktören gjorde några fruktlösa
försök att gripa fast med händerna och att utdela sparkar,
då det välkomna ljudet av fotsteg lät höra sig. Nästa
ögonblick hade Azuma-zi lämnat honom fri och störtade
mot den stora dynamomaskinen. Det hördes ett fräsande
ljud mitt i det övriga dånet.
Tjänstemannen från bolaget, vilken nyss inträtt,
stirrade på Azuma-zi, då han fattade tag i de obetäckta
ändpunkterna på kontakterna, förvreds av en enda
förskräcklig krampryckning och därefter orörlig hängde ned på
maskinen med förfärligt vanstält ansikte.
»Jag är mer än glad och tacksam, att du kom just i
rätta ögonblicket», sade direktören, som ännu satt kvar
på golvet.
Han betraktade den ännu skälvande gestalten.
»Detta är tydligen intet skönt dödssätt, men ett särdeles
hastigt.»
Tjänstemannen stirrade ännu på den döda kroppen.
Han var en man med ganska långsam uppfattning.
Direktören steg med svårighet upp på sina fötter. Han
förde sina fingrar tankfullt längs halskragen och rörde
huvudet åt båda sidorna flera gånger.
»Stackars Holroyd! Jag kan nu förstå alltsammans.»
Sedan gick han nästan mekaniskt fram till
växlingsapparaten och återförde strömmen till järnvägsledningen. Då
han så gjorde, släppte den döda kroppen sitt grepp om
maskinen och föll ned med ansiktet mot jorden. Dånet
från dynamon ljöd åter högt och tydligt och maskineriet
var åter i gång.
Så slutade helt hastigt dynamogudens dyrkan, kanske
den mest kortlivade av alla religioner. Likväl kunde den
åtminstone berömma sig av ett martyrskap och ett
människooffer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
