Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sommarnöje - På rekognoscering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅ REKOGNOSCERING 77
lofva mig det, Vendla Rudin! Men att få skaka
af sig kontorskvalmet hvar dag klockan fem och
vända ryggen åt den brännande stenöknen! Att
känna den friska saltsjöbrisen leka med håret,
få ligga i en hängmatta med en roman och en
cigarrett, få gå barhalsad, bada, simma och känna
sig ung. Det räcker väl, skulle jag tro.
Aj, nu seglar den gamla frun ner mot henne,
kjolen står som en ballong i draget.
— Fröken Rudin, kan jag förstå?
Samtalet kommer i gång. Det är tydligtvis en
välvillig mänska, om också inte så värst finkänslig.
Hon frågar noga ut fröken Rudin om hennes lefnads-
omständigheter. Så pekar hon plötsligt på en
holme föröfver.
— Där är detl
Fröken Rudin ser en barack i tre våningars
höjd, tydligen nymålad. På planen framför glimmar
en kvicksilfverkula i solskenet. Men hvar äro de
lummiga bersåerna, strandpromenaderna med hvi-
skande och gnolande vattenbryn?
Fru Lindblom ser minförändringen och säger:
— Ja, kära fröken, ännu är det ju så kalt.
Båten lägger till. Lätta ekmöbler, bekväma
trädgårdsstolar, två engelska järnsängar, en del
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
