Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Sommarnöje - Herrarna komma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HERRARNA KOMMA 87
Där står värdinnan för att ta emot sin nya
inackordering. Nej, har man sett, gumman har
stadshatten på. Jo, jo, aldrig blir en kvinna för
gammal att vilja slå an på det starka könet, hvilkets
representanter nu skrida ut för landgången med
resväskor i händerna. Den förste är en lång
skrifvartyp, hvilkens rygg står i båge, medan
blicken kisar oroligt mot land genom pincene2en.
Bakom honom framdyker ett jovialiskt månansikte
med små humoristiska, intensivt bruna ögon och
kubben uppskjuten från en lackande panna. Hon
kan höra hans flåsningar och gör den reflektionen:
det är äckligt, när unga män bli feta. Men ingen
af de där båda kan väl vara auditören, han, som
skulle se så stilig ut —
Du store!
Hon rycker snabbt hufvudet undan bakom
gardinen. Hennes blick har mött ett välkändt, sol-
brändt ansikte under segelsällskapets hvita mössa.
Det kan väl inte ha varit han!
Hon måste glänta ett tag till på gardinen.
Nej, Gud ske lof, det var inte han. Men det
var förfärligt hvad han liknade —.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
