Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Om Romerska bad och Finska badstugor
- I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Då jag har trott att en kort fram ställning af denna badforms
historiska utveckling och dess väsen skulle lättast föra till en
fördomsfri insigt af dess betydelse i och för helsovården, ber jag att
från dessa tre synpunkter få försöka belysa ifrågavarande ämne.
I.
Historik.
Bad hos de gamle Indierna, Assyrierna, Perserna, Egyptierna. — Grekernas
gymnasier. — Romrarnes bad och thermer. — Byzantinska och
Muhamedanska bad. — De slaviska, germaniska och galliska folkens bad. —
Badstugubadet i Norden.
Hos alla naturfolk har man redan i äldsta tider funnit ett
instinktmessigt behof att vid vissa tillfällen söka genom häftig
omvexling af värme och köld stegra hudens verksamhet, öka
transspirationen och reta nervsystemet, för hvilket ändamål de använda
ett slags svettbad, åstadkomna på det enklaste sätt. Nomadfolken
improvisera sin badstu’ under ett ylletält med en grop i midten,
fylld af glöd eller glödgade stenar, på hvilka de gjuta vatten; de
ryska, asiatiska och amerikanska fiskarfolken begagna härtill
jordkulor eller hyddor af träd, andra åter, indianska stammar, hafva
ett slags murade stenugnar, i hvilka de krypa in med en
vattenpyts och en löfqvast, sedan de blifvit väl eldade som bakugnar.
Efter svettningen begagna de alla kalla sjö- eller flodbad.
Herodotos berättar sådant om schyterna på sin tid och aposteln
Andreas, enligt Nestors »Rysslands krönika», om sydrysslands slaver.
Strabo säger om de halfvilda iberierna på Duero’s stränder att
»de lefde på lakonskt vis, smorde sig två gånger om dagen med
olja, upphettade sig medelst glödgade stenar och badade derefter
i kallt vatten». Dessa svettbad ersätta hos dem vanligen all annan
rengöring och hos åtskilliga tartariska nomadhorder skall annan
slags tvagning vara strängt förbjuden. Egentligen tyckes det också
mest vara med mongoler, slaver och tartarer beslägtade folk, som
begagnat det torra svettbadet och man har anledning tro att
Greklands, Italiens och Spaniens uräldsta bebyggare, pelasger, etrusker,
iberier, celter, hvilka antagas varit af närbeslägtad härkomst, äfven
betjenade sig af en likartad badform.
Hos kulturfolken har naturligtvis äfven badet, som en sida af
den menskliga utvecklingen, sin historia, hvilken står i det närmaste
sammanhang med folkens grundkarakter, ja till och med med deras
religiösa åskådning. I Avesta anropar den gamle persern ständigt
»Herren den Rene, de renes Gud» och hans badceremonier voro
mycket omständliga, likasom hebreens och arabens.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:18:51 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/badstugor/0012.html
