Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ännu från 10:de ocli ll:te seklet återstående ruiner af moriska bad
i Alhambra, Granada och Cordova m. fl., dock synes man alltid
hyst motvilja för kalla bad och öfversköljningar efter svettningen.
Värmen i badstugorna var m åttligt hög, men fuktig, och de tyckes
blifvit värmda mer af hett inström mande vatten än af eld; der
varma källor funnos begagnades också dessa för deras bad; såsom
det väl bibehållna moriska badet vid Céfalu på Sicilien.
H u ru .frestande det än är att längre dröja vid detta finbildadc
och hjeltemodiga folk, som pä sin tid kunde komma den s. k.
kristna verlden att rodna af blygsel öfver sin råhet, för att sc
huru de äfven i helsoläran förstodo göra sig tillgodo de grundsatser,
som Indiens och Greklands gamla urkunder anförtrodde åt de flitiga
arabiska forskarne, ’få vi för denna gång lemna dem och blott
påminna oss, att det varit en tid då samma blom strande arabiska,
kultur, under samma lösen, samma bön, förenade ett enda folk
från Pyreneerna till Himalaya, och då samma bad, af araberna
funnet efter greker och romare, var en oeftergiflig pligt för hvarje
rättrogen museiman.
Från inre Asien drogo mongoliska stamm ar hvar efter annan
mot södern och seldschuker, turkar och tartarer bestredo araberna
väldet i det gamla persiska riket. Arabernas tro, om ock icke
deras bildning, öfvergick småningom till dessa folk, för hvilka äfven
arabernas bad behöll samma helgd. De talrika skildringar man
ända från 15:de seklet till vår tid eger af bad hos mohamedanska
folk, från Indien och Persien, från Turkiet och Egypten, från
Algier och Marokko, förete i fråga oin badsättet en så väsentlig
öfverensstämmelse, att ett nutidens turkiskt eller moriskt bad må
betraktas som en trogen afbild af det gamla grekisk-arabiska badet.
Deremot hafva ifråga om badets tekniska och fysikaliska anordning
olika klimat och lokala förhållanden sam t olika traditioner likväl
ganska betydligt modifierat detsamma. Sä synas de nordligare,
turkiska och tartariska folkens bad mera närma sig det torra
varmluftsbadet hos greker och byzantiner, med strålande värme från
heta väggar och golf, utan några varma ångande bassiner, under
det att de indiska, egyptiska och öfverhufvud de moriska baden äro
verkliga ångbad äf m åttlig tem peratur, men fullt m ättade med
fuktighet ur heta bassiner och fontäner, i hvilka värm en uuder-
hålles genom eldning under dem, som vi sett i rom rarnes bad,
såvida icke heta naturliga källor härtill blifvit använda. I de förra
är derför hudretuingen starkare, transpirationen ymnigare och verkan
mera lifvande och härdande; i de sednare, der mindre afses ret-
ning än vård af en genom klim atet öfyeransträngd hud, är trauspi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
