Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - I. Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
enformiga lif ocli ett tillfälle att få komma ut, ty en svartsjuk
man kan väl förbjuda sina qvinnor att besöka moskén, men icke
att gä till badet. Också begagna, de sig ända till öfverdrift utaf
denna frihet och kunna tillbringa halfva dagen i badet. — J Con-
stantinopel funuos 1850 300 publika bad och mer än 2000 privata,
hvilka sednare ofta utmärka sig för en oerhörd lyx och en smak,
påminnande om arabernas mest glänsande tid.
U tan egentligt sammanhang med dessa så att säga civiliserade
bad från antiken, hafva de slaviska folk, hvilka sedan långliga tider
bebott länderna norr om Svarta hafvet ett slags svettbad, af samma
ursprungliga art, som dem man träffat bland Amerikas indianer,
och dem H erodotus och Strabo beskrifva hos schyter och iberier.
Den ryske krönikeskrifvaren N estor, omkr. 1100, omtalar att sia-
verna vid Nowgorod i början af vår tidräkning brukat ett slags
svettbad i tim rade, starkt upphettade badstugor, med piskning,
frottering och kalla öfversköljningar, öfverensstämmande med de
.svettbad, som ännu äro allmänna bland Rysslands alla slaver. En
liflig beröring med byzantinare och mahomedaner har väl haft något
inflytande på badbehandlingen, men i det hela taget, är denna
ganska sjelfständig. Badstugan värmes af en rått uppförd ugn
utan skorsten, i ett hörn af rum met, betäckt med en hög af knyt-
näfsstora kiselstenar, hvilken ugn eldas tills stenarne glöda. Genom
några skopor vatten, då och då kastade på detta ugnsröse, utvecklas
en brännhet ånga, som minskar luftens ytterliga torrhet, på samma
gång den ökar intrycket af hettan. Med friska björklöfsqvastar
piskas och skrubbas huddu tills den blir eldröd, då man kastar sig
i en flod, en vak, eller rullar sig i snö, eller också öser öfver sig
ämbartals med källvatten. Badstugan utgöres vanligen blptt af ett
rum, 4 å 6 alnar i qvadrat, med jordgolf och s. k. lafvar på olika
höjd från golfvet, hvarigenom värmen kan vexla mellan + 30n vid
golfvet till + 5 5 ° å 80° vid taket. Röken utsläppes genom en glugg
på väggen oeh frisk luft inström m ar genom en glugg under dörr-
tröskeln, der äfven vattnet rinner ut. L uften är i det hela så torr
att de aflagda våta kläderna torkas inne i badstugan. Finnarnas
bad öfverensstämmer fullkomligt med dessa l).
l) Intressant är a lt hos de om ständliga resenärerna Adam us Olearius och
A lbrecht von M andelsloh. på 1630-talet, följa badstugubadets utveckling
från stränderna a f Ö stersjön, långs den stora handelsvägen genom Ryssland
öfver M oskwa till Kaspiska hafvet, Persien och Indien, från Estländska
bondens tarfliga badstu’, den M oskovitiska borgarens och Astraehanens, till
de präktiga H am m arns i K aschan oeh Ispahan, L ahor och Agra, stora
M oguls residens, i hvilken stad funuos 800 bad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
