Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tröghet och overksamhet, som kräfver en kraftig mekanisk retning
att lifva innervationen och återväcka domnad muskelkraft och för-
slappad hud, under det å andra sidan ett hårdare klimat ofta
tvingar till ansträngande kroppsarbete, men verkar hindrande och
nedstämmande på hudens nutrition och funktioner. Stockade vät-
skor och sönderdelningsprodukterna af stegradt muskelarbete och •
ökad inre förbränning ansamla sig och huden, öfveransträngd af
värme eller af köld, m äktar ej att nog hastigt aflägsna dem ur
organismen, der de vålla många slags obehag, bland annat den
egendomliga känsla af trötthet, hvarom redan H ippokrates utförligt
talar, och hvilka olägenheter så lätt fördelas och försvinna genom
svettbad och massage. Om den passiva gymnastiken och massagen
synas vara hufvudsak i det orientaliska badet, hvars fuktiga värme
mer tjenar att underlätta densamma, så är deremot i den nordiska
badstugan piskningen och frotteringen mer att betrakta som hjelp-
medel, att understödja verkan af den vexelvisa upphettningen och
afkylniugen och underlätta svettningen.
En läm pligt utförd massering tjenar så i ena som andra fallet
att stärka hudens väfnader, fylla dess kärl, befordra dess sekretion,
att stegra resorptionen af stockade vätskor, att omstämma en fel-
aktig nervverksamhet, att höja vitaliteten i tvinande muskler och
framför allt att tjena som en omvexling af ett mekaniskt moment,
inskjutet mellan de therm iska retmedlen.
De m anipulationer hvaraf en regelrätt massering, shampooing,
knådning, uti ett modifieradt turkiskt bad är sam mansatt, sönder-
faller i fyra grupper: 1) bestrykning, frottering, gnidning och
skrubbning, från en lätt och sakta strykning med mjuka finger-
spetsar till den kraftigaste skrubbning med en gethårsvante;
2) tryckning, knådning, kram ning och valkning, dels med upp-
öfvade tum mar, dels med hela de fast anlagda händerna; 3) klapp-
ning, hackning, bultning och piskning, och slutligen 4) passiva
rörelser af lederna alltefter deras byggnad, mer eller mindre starka,
med täujning, ryckning och skakning. Dessa procedurer, hvilka mer
eller mindre fullständigt utföras under det vanliga, mer hygieniska
badet, erfordra naturligtvis vid behandling af sjuklingar en stor ur-
skiljning hos badaren, massören, och en skicklig badm ästare bör
förstå att med afpassad styrka utföra dessa olika manipulationer
efter personernas beskaffenhet, efter benens, musklernas, kärl- och
nervstammarnes läge och ledgångarnes konstruktion, bör med ett
ord ega en slags gymnastisk och anatomisk bildning, ty en konst-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
