Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om Romerska bad och Finska badstugor - II. Badstugubadets väsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I omedelbart sammanhang med denna akt står
3. Tvagningen och tvålningen, för att genast kunna aflägsna de
genom frottering och massage aflossnade hudfjellen och den utklämda
hudsmörjan, som tillsammans bilda en kittartad massa, hvilken
man ofta kan afkafla i tjocka rullar. I det romersk-turkiska badet,
sker tvagningen i ett svalare rum, der man först ymnigt begjutes
med varm t vatten (35— 40°) och derefter skrubbas och frotteras
med en get- eller kamelhårsvante eller en stor sudd af bast eller
af fiber med något såpartadt ämne, hvarmed hela kroppen inlöddras
■och ånyo rikligen afsköljes. I finsk-ryska badet sker denna skrubb-
ning och intvålning inuti hettan medelst den insåpade björkqvasten.
Vid tätare bruk af bad bör man icke begagna för skarp och alka-
lisk tvål, utan en mera fet och mild, då det aldrig är rätt att,
särdeles vintertiden, alldeles beröfva huden sitt eget skyddande
fettlager, hvilket ingalunda verkar så hindrande på perspirationen,
som man vanligen antager, oeh’fråga är om ieke äfven för oss de
gamle folkens bruk af fettingnidning någon gång vore efterföljans-
värdt, särdeles efter varma bad under kallare årstid 1). Afven den
varma tvagningen afkyler kroppsytan vanligen något; tem peraturen
under tungan sjunker till 37,5° och pulsen till 100, under det
man erfar en obeskriflig känsla af välbehag, hvilken ännu mera
stegras efter den verkliga afkyluingen. Kroppen befinner sig nem-
ligen genom de föregående badprocedurerna, i ett tillstånd af be-
tydande uppretning, hvarför det är angeläget att förekomma den
■omedelbara följden deraf, förslappning och ömtålighet, genom att
;på läm pligt sätt återföra organismen till en lugn verksamhet.
4. Afkylningen efter svettbad åstadkommes på olika vägar
hos olika folk. Indierna, araberna och orientalerna öfverhufvud
inskränka sig till fortsatta ymniga begjutningar med ljum t vatten
oeh en längre hvila uti ett svalt rum till dess cirkulation och
hudverksamhet återkomm it i sitt normala tillstånd. Man betrakte
•den höga, luftiga, af sin spelande fontän ständigt svalkade af-
klädningssalen i Mohameds bad eller ännu bättre uti Alhambra,
■der denna ypperligt inrättade afkylnings- och hvilosal oriktigt
kallas »konsertsalen». (Pig. 6).
4) U tom det att de i badet begagnade väl afpassade blandningar af olja oeh
någon alkalisk jo rd art (aphronitron, cim olia etc.) ofta med fin pim pstens-
pulver och något välluktande vatten, ersatte de efter badet hudens natur-
liga fettlager med tunn guidning af olja eller olja oeh vatten, hydraeleum,
för att enligt Galenus »hindra den inre ångform iga värmen att för hastigt
■strömma u t och kroppen att bli för torr».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
