Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEMTE KAPITLET.
Skugga^ af en ijjelte.
Når Adolf Axner, åtföljd af sio fosterfader,
hemkommit, befanns han så illamående, att han genast
måste intaga sången.
Detta var i midten af September månad. Oktober
och November hade öfversköljt Stockholm med sina
regnskurar och December hunnit förvandla dem till is
samt deruppå lägga sina tjocka snömassor, förrän vår
bjelte var så pass återställd, alt han kunde lemna
sjukbädden. De våldsamma ansträngningar både till kropp
och själ, hvilka under loppet af tvenne dagar ansatt
honom, förut fullkomligt ov*n vid den minsta
tillstymmelse af slikt, hade så till den grad inverkat på
hans fysik, att den, oaktadt sin ungdom och styrka,
med möda förmådde uthärda hela denna storm af
scharlakansfebrar och frossor, som hopat sig öfver
densamma.
Vi behöfva icke beskrifva den massa af
feberfantasier, som under denna långa sjukdom fyllt vår hjeltes
unga hjerna, huru han i yrseln talat om Alpernas
spetsar och Sista Styfverns trappor, om Olympiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
