Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derefter pS vederbörligt ställe fösta staken med den
der-rid sprattlande löjtnanten, hrars ben skulle stå ut som
trenne tungor, i likhet med en vanlig flöjel. Då
passar Lalla på och med en knif afskär hjeltens band.
Befriad nedgör löjtnanten ytterligare femtio röfrare och flyr
in i skogen, der han, maktlös och dignande af
trötthet, icke desto mindre uppklättrar i det största träd,
gömmande sig i dess lunftniga krona. Nu dömer »den
förskräcklige» den stackars Lalla till döden. Hon
tvingas att tömma en kanna af det starkaste
brän-vin, dör naturligtvis och nedgräfves — underliga ödets
skickelse! — precis vid foten af samma träd, i hvars
krona bjelten sitter. När röfrarne gått, hasar sig
löjtnanten ner utför trädet, gråfver i mullen med en
skatt-gråfvares ifver, upptager Lalla, för henne till en källa
och låter henne dricka vatten, bär henne till en
bondstuga och låter henne dricka mjölk. Lalla qvicknar
till och uppslår ögonen, ty vatten och mjölk äro, som
hvar man vet, det bästa motgift mot den förfärliga
drycken. Adolf tager Lalla på sina armar och
springer med henne till staden. Följande dagen står i
tid-ningarne en kungörelse, hvaraf inhemtas, att konun*
gen i landet förlorat sin enda dotter och att den, som
befriade henne ur »den förskräckliges» händer, skulle
få henne till gemål samt ärfva land och rike.
Löjtnanten tager Lalla på sina armar, springer med henne
till slottet, hör ej ens huru högvakten ropar i geväfr
för prinsessan, rusar upp till kungen, som sitter på
thronen och gråter, samt nedlägger, andtruten, den
af-dånade prinsessan framför thronens fot. Nu blir det
en mäkta stor glädje på hofvet och i hela landet.
Kungen omfamnar löjtnanten, kallar honom för bror och
tillåter honom säga farbror i utbyte. Vidare hänger
VUtkan i Stadsg» 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
