Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den, som från spetsen af ett kyrktorn fallit
ned med hufvudet i gatan, efteråt.kunde berätta, huru
den skjutsen smakade, den skulle utan tvifvel kunna
gifva oss en beskrifning öfver den plåga, som i denna
stund genomskar vår författare både till kropp och själ.
Han såg af hela bokbindaråldermannen endast den
favassa näsan, och han ryste vid denna syn, så att
håren reste sig på hans hufvud. Mot denna hvassa
klippa skulle hans hopp om ära och odödlighet slutligen
stranda.
»Jag vill bara ha tjugu riksdaler!» ropade han i
för-tviflan.
Klockan af guld förvandlades till en klocka af silfver.
»Är du tokig, gosse!» utbröt bokbindaren med
slocknande tålamod.
»Ge mig tie . . . bara tie riksdaler, goda herre!...
bara tie riksdaler för den förskräck» . . .
»Nej, inte tie runstycken en gång, och packa dig
genast på dörren, din galning!»
Nu strök äfven silfverklockan. Ur, tafla och boett
försvunno snabbare, än fjunet försvinner i stormen.
Det var förbi, förbi! —
Med vacklande steg och nedböjdi hufvud skred Adolf
utför trapporna, med »den förskräcklige» under armen.
»Den förskräcklige» brände under denna arm och han
flyttade honom derföre under den andra. »Den
förskräcklige» härjade och brände äfven der. Han
fattade det beslutet, att svalka »den förskräcklige» i Claras
svarta böljor och sedan aldrig mera skaffa ett dylikt
vidunder till verlden.
Något uppiggad af detta raska och förståndiga
beslut, trädde han utom porten och höll just som bäst
på med att leta sig väg ut på gatan mellan de många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
