Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
godtgjort de döda för alla de lidanden, de tillfogat
dem i lifvet.
»Nå, hvad tänker ni nu ta er till?» frågade Axner,
sättande sig på en stol bredvid soffan.
»Hvad jag tänker ta mig till!» svarade muraren,
sprittande upp, liksom vaknad ur en dröm.
»Ja, tänker ni skaffa er arbete här på orten, sedan
ni nu uppfyllt er hustrus sista vilja med att framföra
hennes helsning till mig, eller vill ni tillbaka till
Stockholm?»
»Jag vet inte hvad jag vill,» svarade arbetaren, hvars
ansigte, vid denna fråga af läkaren, ögonblickligen
förlorat sitt nyss så lugna uttryck; »herre, jag duger inte
mer till något.»
»Ni är ännu i er bästa och kraftfullaste ålder.»
»Min kraft är bruten . . . jag känner att jag blir en
stackare, en eländig varelse.»
»Ni skall genom ett nyttigt och redbart lif nu kunna
glädja den saliga deruppe.»
»Ni tror då, herre, att de saliga deruppe inte sluta
till ögonen för de onda härnere?»
»Ja, jag tror det . . . de saliga likna Gud, och Gud
blundar ej för den minsta af sina skapade varelser.»
»Men de onda, de fördömda?»
»Gud ger ingen förlorad, så länge han hos dem
förmärker en enda gnista af ånger och bättring.»
»Ack, om hon nu stode upp ur sin graf, hvad jag
skulle arbeta, sträfva för henne! . . . jag skulle bära
henne på mina armar, smeka henne som ett barn . . .
men nu, hvad har jag väl att lefva för! . . . hvem skulle
jag numera kunna glädja med det goda jag ville göra?
. . . Ack, herre! öfvergif mig inte . . . låt mig bli hos
er . . . jag känner, att jag då ständigt skulle vara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
