Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Ser du, Pauli, du gör geuast tacksamheten till ett
uudantag . . . börjar du väl med en dygd, så komma
soart alla de öfriga efter.»
»Tacksamheten är ingen dygd,» svarade Pauli; »den
är en skyldighet, en skuld, och sina skulder måste
man alltid betala.»
»Att ulöfva en dygd, är visserligen en skyldighet;
men som denna skyldighet efter syndafallet blifvit
förenad med alltför många svårigheter och uppoffringar,
så har den allt mer och mer blifvit en sällsynthet . . .
det är just sällsyntheten, som adlat våra skyldigheter
till dygder, liksom den bestämmer de ädla metallernas
värde;»
»Du kan visserligen ha rätt, men» . . .
»Skulle du kunna draga svärdet mot det
fädernesland, du nu föraktar?»
»Nej . . . men vore jag född Ryss och boende i
Sverige, skulle jag lika litet kunna förmå mig alt
mar-chcra mot Ryssland.»
»Men om en hvälfning timade i detta land för
frihetens och upplysningens heliga sak, skulle du, i speW
sen för Dons kosacker, trampa frihetens fana under
dina fötter?»
»Nej, nej! . . . men tyst, tyst i himlens namn!»
»Du vördar tacksamhetens dygd ... du älskar
frihet och fosterland . . . Gustaf Pauli blir aldrig Ryss,
om man också öfverhöljde honom med Muskoviternes
alla hederstecken.»
Pauli tog plats på divanen bredvid sin vän och
tryckte hans hand med värma.
»Emellertid gläder det mig innerligt,» sade Axner,
»att få vara vittne till ditt välstånd ... du är värd
detsamma, ty du dukade ej under för bekymmerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
