Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- XXII kapitlet
- Svenskens ärlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tillgänglig adresskalender, så fingo vi ej träffa vår gamle vän, som
så många gånger gaf oss tak öfver hufvudet, skjuts och mycket
mera under den tid, då han och vi bodde i staten i norr.
Till hemresandens upplysning ville jag äfven säga, att vi
blefvo innerligt väl bemötta på hotellet Hembygden i Göteborg.
Detta hotell är särskildt afsedt för hemkommande landsmän och
är godt nog för hvem som helst. Hembygden är modernt
inrättadt, och dess tjänstemän voro synnerligen tillmötesgående och
vänliga. Vi kände oss hemma på Hembygden. Afgiften är
mycket rimlig, då man jämför den med den som man får betala på
andra hotell.
Svenskens ärlighet.
Svenskarna äro så ärliga, att de rent af slå enom med häpnad.
Man märker detta om man kommer in i en handelsbod, en bank
eller på en station. Se här några exempel: Vid ett tillfälle bytte
det tåg vi åkte på om karaktär, så att ifrån att vara persontåg,
det blef snälltåg. För snälltåget fordrades särskild
tilläggsbiljett, hvilket jag hade uraktlåtit att skaffa. Då konduktören
begärde den, sade jag att jag ingen sådan hade och frågade hvad
jag skulle göra. "Jo", sade han, "betala när herrn kommer till
stationen, där ni stiger utaf." Detta gjorde jag och inspektoren
tog emot penningarna, som om det varit det mest alldagliga och
naturliga ting som kunnat hända. Vid ett annat tillfälle hade
jag köpt biljett till orätt destinationsort. Min biljett var på
en helt annan bana och för kortare väg än jag ville resa. Då
jag kom på tåget talade jag om mitt bekymmer för
konduktören och gaf honom den biljett jag hade. Han tog den och sade:
"Det blir nog bra. Gå bara in på stationen i Limmared och
tala om hur det förhåller sig och betala prisskillnaden, och allt
blir bra." Jag gjorde så och inspektoren tog emot penningarna
som om det varit alldeles naturligt, att sådana misstag begingos
och rättades på det viset. En gång kom jag in på ett
ångbåtskontor och begärde första klass biljett. "Jo visst skall herrn
få det", blef svaret, "men om inte herrn bestämdt vill ha första
klass, så kan jag försäkra honom, att andra klass är lika bra och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 14:19:46 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/bafurpalm/0127.html
