- Project Runeberg -  Bakhållet vid Ohio /
38

(1900) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Femte Kapitlet: Flodbåten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

38

på tok, och han tvekade icke att säga det. Dessutom märkte
Ned, att han lät årån leka i vattnet såsom fenan på en fisk,
så att kanoten rörde sig bakåt fortare, än strömmen kunde
föra den. Han fortsatte därmed, tills de hade backat minst
hundra fot, och de voro nu mycket närmare stranden än
förut. Flodbåten kunde ännu otydligt urskiljas i
månskenet, men endast shavanens skarpa ögon kunde upptäcka
den långa årån, som overksam hängde ned från stafven.

På Neds fråga svarade ban genast, att ban trodde, att
flodbåten var i händerna på en skara shavaner, hvilka
tillfångatagit eller dödat alla emigranterna. Om detta var
händelsen, skulle det hafva varit fördärfbringande för dem
att våga sig närmare.

Om Eådjursfots gissning var riktig, var det svårt att
förklara, hvarför rödskinnen läto båten ligga orörlig midt
i floden. Däremot var det lätt att förstå, att
emigranterna kunnat anse det klokt att ligga för ankar mellan
solens nedgång och uppgång.

»Huru skola vi få veta sanningen?» frågade Ned, sedan
de samtalat en stund. »Vi måste vänta till morgonen.»

»Soluppgången är icke långt borta, men Eådjursfot
skall veta det förut.»

»Om det verkligen är indianer, som hafva tagit
flodbåten i besittning, så är det icke rådligt för oss att ro
närmare. Jag kan icke tro, att Jo Stinger och Jim Turner
äro där, ty om de varit det, skulle de hafva svarat på mitt
rop. Det är det värsta af alltihop. När jag vidare tänker
på hvad emigranterna sade om shavanerna —»

Den unge kentuckiern slutade meniügen med en
skakning på hufvudet, hvilken var mera uttrycksfull än ord.
Alla tre betraktade flodbåtqn, och Eådjursfot tänkte just
säga något, då plötsligt ett ljus blixtrade till. Det försvann
ögonblickligen, men en sekund därefter hördes knallen af en
bössa. Eådjursfot hörde kulans hvinande, då den passerade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakohio/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free