- Project Runeberg -  Bakhållet vid Ohio /
75

(1900) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet: »Hooh! Hooh! Hooh!»

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

75

»Ja, nu är solen snart uppe, ocli om yi stanna här,
är det ute med oss.»

»Då inte vi stanna här.»

»Men hvad skola vi göra?»

»Gå härifrån.»

»Ja, men det har sina svårigheter; om vi våga oss ut
i månskenet, äro de efter oss i en handvändning.»

»Kunna vi inte kila öfver till andra sidan af floden,
hoppa i land å gömma oss i skogen.»

»Det vore icke så dumt förslag, om det icke funnes
indianer på den andra sidan.»

»Yi kunna låtsa landa på en plats å sedan ro vidare
till en annan, ungefär som Rådjursfot göra, fast han inte
gå i land.»

»Det duger icke», sade Ned med en suck.

»Mig tycka», anmärkte Blomman helt öppenhjärtigt,
»att vi prata mer än nödigt om den här saken. Låt oss
kila in i skogen på den här sidan!»

Huru farligt detta än var, återstod ingenting annat för
de båda gossarna. De kunde landstiga helt sakta och därpå
draga sig inåt land, tills de voro ungefär en half mil från
stranden. Därefter hade de ingenting annat att göra än att
gömma sig eller också fortsätta sitt återtåg, tills de utan
fara kunde springa hem.

Rådjursfot måste de lämna utom räkningen. Helt
oväntadt hade Ned och Blomman kommit in i en bel labyrint
af faror, ur hvilka endast den största försiktighet, klokhet
och tur kunde rädda dem.

Den unge kentuckiern lyfte helt sakta årån och
doppade den i vattnet. Kanoten fördes ett par fot fram emot
land men hejdades därpå plötsligt. Han trefvade framför
sig med handen och påträffade ett sådant virrvarr af
vin-refvor och hoptofvade buskar, att båten icke kunde komma
längre. Han försökte nu genomtränga mörkret öfver sitt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakohio/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free