Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet: »Hooh! Hooh! Hooh!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
»Hvad tjäna till att moka gräl?» mumlade
Blomman, som väl insåg, hvilken dumhet han gjort. »Mig vara
fredlig, å de’ vara elakt att reta mig.»
Blomman sade ingenting om kanoten af fruktan att öka
sin herres vrede, och dock kan man antaga, att missödet
var en fördel för dem. De vaksamma shavanera sågo
sannolikt kanoten, då den sköt från skuggan ut i månskenet
på floden, men de kunde icke gärna ana, hvad det betydde.
Då de grubblade på saken, är det högst sannolikt, att de
ansågo det som ett slugt knep, hvilket fordrade stor
skarpsinnighet att genomskåda.
Kanoten låg så högt på vattnet och rörde sig så lätt,
att de måste hafva sett, att ingen försökte dölja sig i den.
Men hvad de kommo till för en slutsats och hvilka mått
och steg de vidtogo för att korsa den plan, som de
misstänkte, är det icke nödvändigt för oss att känna.
Då Blomman ändtligen stod vid Neds sida, dröjde
denne endast ett par sekunder för att lyssna efter några
ljud af deras fiender. Ehuru han icke hörde något, var
han öfvertygad, att några af dem inom kort skulle vara
framme vid platsen.
»Tag din bössa», sade han, »tala icke, utan håll dig
tätt intill mig och gå precis, som Eådjursfot lärt dig!»
»Mig vara färdig. Gå före!»
Det var omöjligt att undvika allt buller; men de båda
gossarna redde sig ganska bra. Under sin färd sökte de
alltjämt att undvika sådana ställen, där månskenet kunde
sila sig en väg genom löfverket.
Keds plan har redan blifvit omtalad; det gällde helt
enkelt att aflägsna sig så långt som möjligt från floden.
Han antog med rätta, att shavanerna voro samlade i
närheten af stranden och att det säkraste sättet — om det kunde
kallas säkert — var att smyga sig igenom deras linjer och
därefter vika af och skynda till Wild Oaks allt hvad de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
