- Project Runeberg -  Bakhållet vid Ohio /
114

(1900) [MARC] Author: Edward Sylvester Ellis Translator: Paul Hallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjortonde Kapitlet: Tecumseh och Rådjursfot

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

ynglingen skulle döda Tecumseh; och i sådant fall skulle ett
anfall på flodbåten göras med den våldsamhet, att ingen enda
af emigranterna skulle komma undan med lifvet. Det var
farhågan för en sådan olycka, som förmådde Jo Stinger att
gripa in.

Rådjursfots blod var i svallning, och han ville hafva sin
stridslystnad tillfredsställd. Den »gamle indianen» i hans
natur var väckt till lif, och det var hans bestämda föresats,
att antingen Tecumsehs eller hans egen bana skulle få ett
slut just nu på fläcken.

»Vill min broder flytta sig åt sidan», sade han och
fattade jägarens arm; »det skall vara afgjordt inom ett
ögonblick. »

Jo lade båda händerna på den häftige ynglingens skuldror
och tryckte honom baklänges emot kajutan.

»Stå stilla där, Rådjursfot, eljest måste jag bruka våld.
Det är jag, som är pappa för denna cirkus. Jim, tag din
knif!»

Smidig och vig, som ynglingen var, kunde han hafva
trotsat Jo, men han värderade honom för mycket för att
vilja vara olydig. Han släppte efter sitt tag och lät Jim
taga knifven, medan ban pressade tillsammans sina tunna
läppar och andades häftigt genom näsborrarna.

Jo Stinger såg, att han gaf vika, och han vände sig
därför till höfdingen.

»Tecumseh, ni har min tillåtelse att klara upp den här
affären, så snart ni kan; kom tillbaka hit, då solen står
högst på himmelen, och ni skall få mitt svar.»

Höfdingen kastade jaktknifven på däcket utan ett ord,
vände sig om, gick ned i kanoten och lämnade flodbåten.
Emigranterna gåfvo akt på båten, tills den nådde land och
försvann under de träd, som kantade stranden.

Under detta egendomliga möte var ingen enda indian
synlig utom den, som satt i kanoten, ehuru det är otvifvel.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakohio/0132.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free