Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguförsta Kapitlet: En natt utan måne och stjärnor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
174
hans raseri annat än den fruktansvärda vedergällning, som
han hade i sinnet.
Ett mummel af belåtenhet hördes från männen, hvilka
med glädje hälsade hvilken grymhet som helst, som kunde
gifva uttryck åt deras hat till den ras, som stal deras
jaktmarker ifrån dem. De hade varit i rörelse hela dagen, och
flodbåten hade aldrig släppts ur sikte, liksom den ständigt
var i deras tankar. De voro otåliga att få företaga anfallet
när som helst.
Så snart Tecumseh hade öfvertygat sig om att hans män
förstodo planen i alla dess detaljer, steg han åter i sin kanot
och rodde långsamt mot Kentuckystranden. Mörkret hade
märkbart tilltagit, och ban vågade därför ro mycket närmare
flodbåten.
Såsom förut satt höfdingen i aktern af den lilla
farkosten. Han höll armarna korsade öfver bröstet, och
uttrycket i hans ansikte visade, att han var försjunken i djupa
tankar. Hans svarta ögon hvilade med ett tankspridt uttryck
på skogen, och han ägnade icke en blick åt den otydligt
framträdande flodbåten, som långsamt dref utför floden. Utan
tvifvel brann i hans bröst ett glödande hat mot de hvita,
och måhända började det stora fälttåg, som han åtskilliga år
senare anordnade, att redan nu taga form i hans hjärna.
Med den klokhet och skarpsinnighet, som utmärkte honom
och hans broder, den så kallade profeten, måste han hafva
insett, att den röda rasen en gång skulle bortsopas från
jorden af den kaukasiska. Den förra var allt för tapper och
stolt för att underkasta sig utan motstånd, men den kunde på
sin höjd skaffa sig ett uppskof med sitt öde.
Men för indianen är ingen känsla så ljuf som
hämnden; försonlighet är för honom ett oförlåtligt fel. Ehuru
ung till åren, erinrade sig höfdingen den amerikanska
revolutionen, det stora kriget mellan blekansiktena här och dem,
som kommit öfver det stora vattnet. Ehuru de båda voro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
