Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjuguandra Kapitlet: »Farväl!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
båt, i hvilken han färdats, och han hade således intet annat
att göra än att söka efter Ned och Blomman. Dessutom
visste rödskinnen, att ynglingen ströfvade omkring i deras
närhet, och de skulle säkert vara på sin vakt mot hvarje
öfverrumpling från det hållet.
»Jag förmodar, att det är vår sista strid», sade Jo och
småskrattade, som om saken varit af ringa betydelse.
»Det är just hvad jag också tror», svarade Jim i samma
affärsmässiga ton. »Då Tecumseh for härifrån, sade han
något, som visade, att han menade allvar. Jag skulle önska,
att vi hade Megill och tre eller fyra andra — men hvad
skulle det tjäna till? Yi få väl nöja oss med att göra det
så hett som möjligt — hallå!»
Just i detta ögonblick slog en indianpil med ett hväsande
ljud ned på kajuttaket, och båda märkte den darrande pilen,
som stod upprätt med hufvudet begrafvet i plankan.
»Gud bevare min skalp!» utropade den förvånade Jo
Stinger och såg sig omkring för att få veta, hvarifrån pilen
kommit.
»Det är Bådjursfot», tillade Turner, som just fått se en
skymt af den unge krigaren, hvilken viftade med handen
och därefter skyndsamt drog sig undan.
»Och där är ett bref bundet om pilen; det är samma
gamla knep, som han använde för att skicka bud till
blockhuset härom sistens.»
Jim lutade sig fram öfver taket och nådde pilen; som
han med en kraftig knyck ryckte lös. Papperet uppvecklades
varsamt, och med betydlig ansträngning hjälptes de båda
männen åt att stafva ihop följande:
»Må mina bröder hålla sig färdiga, då natten sänker
sig öfver skogarna och floden. Tecumseh, Tlamath och deras
krigare äro på båda stränderna; de skola skynda ut i sina
kanoter, då måne och stjärnor icke skina. Rådjursfot tänker
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>