- Project Runeberg -  Bakom förlåten till ryska hofvet / Nikolaus I, Alexander II, Alexander III (1855-1894) /
149

(1914-1915) [MARC] Author: Catherine Radziwill Translator: Gustaf Elmquist
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Polisen under Alexander III

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

uppmärksam på hvarje eventuellt inträffande politisk
manifestation. Öfver corps des gendarmes hade general Orgevskij befälet,
en person af viss betydelse, om också endast på grund af de många
fiender han lyckats förskaffa sig.

General Orgevskij började sin bana i elitregementet chevaliers
gardes,
och var, om också ingen särskild favorit, dock en
framstående personlighet inom Petersburgsocieteten. Han hade blifvit
transporterad till Warschau såsom öfverste för gendarmerna, då
Warschau ansågs anfäktadt af revolutionärer och nihilister, och
hade till allmän belåtenhet skött sitt värf. Vidare var han gift
med en dam, som hedrades med kejsarinnan Maria Feodorovnas
synnerliga vänskap, en vänskap, som hon, en älskvärd och god
kvinna, väl förtjänade. Då det blef fråga om att finna en lämplig
person att öfvertaga befälet öfver den politiska polisen och fungera
som rådgifvare åt inrikesministern, blef general Orgevskij utsedd
till denna post.

Generalen var en barsk man med en hårdhet i karaktären, som
gränsade till grymhet, och han tog på det hänsynslösaste sätt i tu
med sina nya plikter. Ingen kunde berömma sig af att ha
lyckats finna någon skonsamhet å hans sida eller de minsta tecken
till misskund, när hvad han trodde vara sin plikt var i fråga. Han
var i själfva verket alltför känslig i fråga om sin plikt och
pinsamt ömtålig om sin makt.

Det var denna ömtålighet, som bragte honom i onåd. Omkring
fyra år efter Alexander III:s tronbestigning visste ett rykte berätta
om ett nihilistanslag mot tsarens lif. Polisen hade fått nys därom,
men kunde icke konstatera någonting bestämdt. General
Orgevskij tog hand om saken och ville sända några af de sina till
Petersburg för att anställa efterforskningar. Häremot
opponerade sig general Gresser, förklarande, att hans agenter redan vore de
sammansvurne på spåren och att, enär han vore i staden ansvarig
för monarkens säkerhet, han icke ville låta sig störas i sina
planer af andra, som voro okunniga om dessa. Tvisten blef slutligen
så bitter, att den kom inför kejsaren, som ställde sig på Gressers
sida, tilläggande, att han kunde finna hur många som helst att
sköta chefsbefattningen vid gendarmerna, men att han icke lika
lätt kunde ersätta general Gresser såsom hufvudstadens prefekt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 14:21:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bakom/1/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free