Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 8. Missnöjet strömmar öfver bräddarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
genast en kraftig anhängare af en mot mikadons regering riktad
aggressiv politik.
Grefve Muraviev, skarpsyntare än sin kollega, afrådde däremot
från dessa tendenser, med det resultatet att meningsbrytningarna
mellan de båda ministrarna i denna viktiga fråga blefvo mycket
skarpa och icke alltid slutade till utrikesministerns förmån.
En dag ägde tvisten mellan de båda männen rum i Nikolaus II:s
närvaro, och Muraviev yrkade, att förberedelser skulle omedelbart
vidtagas för det krig, som han insåg vore oundvikligt, förklarande
att den fiende man ämnade bekämpa, ingalunda vore så att förakta,
som man föreställde sig, äfvensom att, i betraktande af det oerhörda
afståndet mellan de båda länderna, inga försiktighetsmått finge
försummas. Härpå gaf Kuropatkin det nära till hands liggande
svaret, att det var tydligt, att grefven, som icke varit soldat, icke
kunde bedöma situationen, enär tack vare den hjälp Ryssland
fått genom sibiriska järnvägens fullbordande, dess seger kunde på
förhand sägas vara gifven. Han tillade, att han vore så säker på
sin sak, att han icke ens skulle vilja tillråda kejsaren att sända
sina bästa trupper så långt bort, eftersom de som voro förlagda i
Sibirien skulle vara mera än tillräckliga för ändamålet.
Muraviev kunde endast med svårighet lägga band på sig, och
när han kom hem, var han nästan utom sig af sorg och vrede. Han
drog sig tillbaka till sitt arbetsrum efter att hafva gifvit befallning
om att han icke ville bli störd, och där fanns han död några timmar
senare.
General Kuropatkin hade därefter fritt fält.
Emellertid drog det om några år, innan kriget bröt ut. Grefve
Muraviev fick till efterträdare grefve Lamsdorff, en oförarglig
man, som blef ett offer för en situation, som han ej själf skapat.
Emellertid begaf sig general Kuropatkin på den färd till Japan,
från hvilken han kom tillbaka med flera illusioner än någonsin;
och i Petersburg såväl som i det öfriga Ryssland växte alltmer och
mer missnöjet med tingens rådande ordning. En hvar insåg, att en
ändring af ett eller annat slag måste ske, att något medel måste
tillgripas för att dämpa den allmänna jäsningen. Folk, som ansågo
sig kloka, statsmän, som trodde sig ofelbara, alla samverkade för
att framkalla en katastrof förut okänd i Ryssland, en katastrof
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>