Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Fred med Japan, krig hemma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fullfölja hvad han lofvade. Han hyste ännu en svag förhoppning
att kunna slingra sig undan fullbordandet af de reformer, som
genom omständigheternas makt blifvit honom aftvingade. Han
trodde, att de lokala upplopp, som redan utbrutit inom olika
delar af riket, skulle upphöra, så snart underrättelsen om de
medgifvanden han nödgats utlofva hunnit vederbörligen publiceras.
Tyvärr togo händelserna icke den riktning han hoppats. Medan
man väntade på valen till denna duma, som skulle representera
det konstitutionella elementet i landet, hade Ryssland att genomgå
en af de förfärligaste kriser i sin historia. Aldrig förr hade de lägre
stånden rest hufvudet med sådan djärfhet och sådan energi.
Aldrig förr hade en skräckregering, sådan som då skakade
Romanovernas vidsträckta välde, injagat en sådan fruktan bland alla,
som tillhörde samhällets högre lager. Resningen var allmän, och
Europa känner ännu i dag de ohyggligheter och det slaktande
som ägde rum i provinserna, där bönderna icke blott förstörde
godsägarnes hus och egendom, utan äfven mördade sådana bland
dem, som hade den olyckan att falla i deras händer.
Moskva, som alltid betraktats såsom konservatismens bålverk,
var den första stad, som omfattade revolutionens sak och grep till
vapen mot regeringen. Hvad som där tilldrog sig öfvergår alla
fantasiens gränser. Trupper afsändes från Petersburg, bland andra
Semenovska gardesregementet, för att kufva upproret. När
detta anlände, fann det barrikader resta öfverallt i staden, och det
måste faktiskt storma hvarje hus särskildt. Ohyggliga dåd
föröfvades, och hvarken kvinnor eller barn skonades på någondera
sidan under de flere dagar kampen räckte. Ännu en gång flöt blod i
strömmar, och de, som kommo i håg Kodinkakatastrofen,
menade att hvad som nu inträffade i Moskva var en följd af hvad
som hände på den länge sedan förflutna junidag, då Nikolaus II:s
kröning hade firats med en sådan förfärande hekatomb af hans
trognaste undersåtar.
Men ehuru upproret i Moskva krossats, ehuru man genom raskt
och grymt ingripande fått åtminstone på ytan slut på den revolution,
som detta händelserika år skakat hela Ryssland och öfverallt
efterlämnat blodiga spår, hade den orosanda, som jäst i hvarje vrå
af landet, icke blifvit kufvad, och grefve Witte, som väl kände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
