Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde kapitlet: Vidare om den stora skatten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
visserligen med sig ett rekommendationsbref från fadern till
dennes ungefär ett är yngre broder, hvilken varit
kommissarie i assistansen och ansågs, i hans egenskap
af husägare i Stockholm, för en välbergad man, ehuru
fanjunkaren visst icke kunnat drömma om en
takstol till ett värde 100,000 R:dr banko i kommissariens
anspråkslösa koja vid nya vägen; men hvad nytta
den unge Konrad hade af detta rekommendationsbref
har läsaren redan till en del inhemtat, viljande vi
endast tillägga, att morgonen efter den der äfventyrliga
natten, tog vår hjelte sitt pick och pack med sig samt
flyttade till det rum han nu bebodde, utan att
sedermera hafva besvärat sin gudfruktige men obarmhertige
farbroder med något besök. Den enda beröring, han
sedan den natten haft med sin farbror, bestod deruti,
att han kort derefter skickat till gubben en biljett,
med inneliggande 2 R:dr banko, som den svarte utlagt
åt skjutsbonden. Likväl var det nu hans bestämda
afsigt att denna dag begifva sig till Kråknästet, för
att framlemna till farbrodern ett nytt bref från fadern,
hvilken, uppretad af det sätt hvarpå ynglingen
emottogs, först hade ämnat skrifva till sin kära broder ett
bref, fullt af dessa kärnuttryck som en gammal
krigsbuss icke gerna kan hafva brist på; men, vid
underrättelsen om den der ovanliga takstolen, justerat sitt
beslut samt låtit beqväma sig till den allrahöfligaste
och mest broderliga skrifvelse, i tanka att derigenom
kunna komma icke mindre brodershjertat än besagde
takstol något närmare.
Klockan slog tolf i stadens kyrkotorn, när vår
notarie steg upp från skrifbordet och lemnade, med
fadrens bref på fickan, sin kammare. Det var en dag
i slutet af februari, ganska kall och blåsig, hvarföre
notarien, som var klent ehuru efter sitt stånd ekiperad,
hade de största skäl att påskynda sina steg, hur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
