Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjunde kapitlet: Mittet af Kråknästet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
”Jo, hör noga på, ty hvad jag nu tänker säga
är mycket vigtigt ... När min moster dog och det
blef bekant att hon efterlemnat en så stor förmögenhet,
så väckte det allmän förvåning, emedan hon af
alla varit ansedd för en mycket fattig qvinna och
måste till och med göra sig urarfva, såsom det heter
när hennes man dog ... med ett ord, ingen kunde
begripa hur hon blifvit så rik.”
”Jag undrar ej derpå ... en länsmansenka med
hundratusen riksdalers förmögenhet är ett af verldens
underverk ... en dylik länsmansenka skulle till och
med kunna göra en landshöfding lycklig ...
Emellertid fanns förmögenheten och din mor ärfde henne,
såsom jag förmodar, på ett fullkomligt lagenligt sätt?"
”Ja ... och mamma var hennes enda arfvinge
... Men i den mån jag blef äldre, började jag
alltmer begrunda både det ena och det andra ... jag
började sammanställa det mystiska i min mosters
rikedom med den ifver, hvarmed mamma, efter hennes död,
sökte komma ifrån Sverige och hennes obenägenhet
för återresan dit ... När jag dertill lade hennes
beständiga oro och fruktan för Olenius, då ... då
vet du, rann mig i minnet den der skatten, som ...
som ...”
”Ah! du säger något!” utbrast Konrad, i det han
steg opp och började mäta golfvet med stora steg;
”min gamla aning! min gamla aning!”
Vår hjelte hade nemligen för 5 år sedan eller
strax efter farbroderns död och då den der metamorphosen
med skatten inträffade, verkligen haft en viss
aning, oaktadt mamsell Sahléns mästerliga spel. Ju
mera han nu införlifvade sig med minnet af det
förflutna, desto tydligare blef allt som förr endast
dunkelt föresväfvat honom, och sjelfva det spöklika
qvinnohufvudet, som han den der märkvärdiga natten sett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
