Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rudorf. Man kan visst mista’ sig; men den
uppmärksamhet hon visar honom, synes mig större
än som anstår en annans brud.
Hillmak. Lovander är möjligtvis en narr, men
ingen dålig menniska. Ponera nu, att han en
vacker dag kom till mig och sade: akta dig for Rudorf,
(med eftertryck) ty han stämplar mot din lycka! —
hvad tror du jag då borde göra?
Rudobf (afsides). Hvad kan han mena med det!
(högt) I ditt ställe kastade jag honom utför trapporna,
Hxllhajt. Och likväl står du ännu qvar här.
Ser du, Rudorf, jag känner Hildegards hjerta bättre
än du. Guldet kan väl nötas, men aldrig upphöra
att vara ädelt. Ett verkligt godt hjerta kan
möjligtvis slå ined mattare slag, men aldrig upphöra att
vara godt. Men efter som du trott dig kunna ge mig
ett råd, vill jag tillbaka ge dig ett annat (upptager
ett papper). Denna revers, som du utgifvit, inlöste
jag i går. Mitt namn stod derunder tecknadt såsom
borgen; men detta namn hade jag ieke skrifvit.
Rudorf (rusar till for att rycka papperet ifrån
HUlman). Ge hit denna handling!
Hillman (stöter Rudorf tillhaka med venstra
handen, och lyfter upp papperet med den högra).
Tillbaka! Rudorf, jag lider djupt vid tanken derpå, att jag
inte förmått tillvälla mig något välde Öfver ditt hjerta;
men aldrig skulle jag kunna förråda en ungdomsvän,
äfven om han vore brottslig! — (rifver sönder pappe- >
ret, kastar bitarna för Rudorfs fotter och går).
Rudorf. Djefvulen annamma!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
