Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han promoverades kort derefter till Filosofie Magister.
Med sin erkända förmåga och sina rika kunskaper var
det naturligt, att han skulle egna sig åt det akademiska
lärarekallet, och efter att ha år 1789 skrifvit och
ventilerat en afhandling, med titel “Quid Artibus
Elegantioribus mores debeant,“ der han på Kantisk grundval
bland annat tillbakavisade de af Rousseau mot kulturen
och dess utveckling riktade beskyllningarne, kallades han
till Docent i Praktisk Filosofi vid Universitetet i Upsala.
Men vare sig af ekonomiska eller andra skäl finna
vi honom följande år öfverge Upsala och såsom
inskrifven extra ordinarie Cancellist i Kongl.
Cancellikollegium i Stockholm tjenstgöra vid
Collegiiexpeditionen. I denna verkningskrets kände han sig icke rätt
hemmastadd; den utgjorde ett alltför starkt afbrott mot
hans förra bana. Också finna vi honom redan
följande år åter i lärdomsstaden. Måhända kände han sig
med sin starka sjelfständighetskänsla icke rätt väl
hemma i ett allmänt embetsverk, der gemenligen icke någon
större grad af sjelfständighet hos de unga underordnade
väl upptages. Alltnog han återtog sin rätta och
framgångsrika verksamhet såsom lärare vid Akademien och
egnade sig med lust åt en vetenskap, hvilken i en ej så
aflägsen framtid skulle bära hans namn äfven utom
fäderneslandets gränser.
Emellertid hade efter Gustaf den tredjes död,
öfver hvilken Höijer samma år inför Westmanlands
och Dala Nation höll ett berömdt åminnelsetal,
några yngre intelligenta män här vid Universitetet slutit
sig tillsammans till ett litterärt politiskt samqväm, der
dagens frågor, förnämligast de franska
förhållandena diskuterades. I sitt ursprung blott hvad man skulle
nu för tiden kalla ett matkotteri, som hos Docenten
Silfverstolpe åt sina middagar, kom detta sällskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
