Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54
methoden fordrar derföre en aunan härledning af
begreppen : en generation ur sjelfva förståndets natur, såsom
blott förstånd.
I de anförda yttrandena framträder den sedermera
med ännu större skärpa af Hegel framhållna åsigten om
den logiska methodens otillräcklighet såsom vetenskaplig
method. Denna missuppfattning af Logikens betydelse
såsom vetenskap beror förnämligast på Höijers
grundantagande, att medvetandet är abstrakt, och att
filosofiens uppgift är att visa, huru de konkreta
bestämuin-garne kunna uppkomma. Emellertid kan man äfven
finna spår till en annan uppfattning af vetenskapens
uppgift, då han säger, "att hvarje kunskap i det allmänna
menniskoförståndet är en rå massa, som i sjelfva verket
innehåller ämnet till all kunskap, och utgör på en gång
all konstruktion, ehuru blott en del kommer till mitt
medvetande." Vi se emellertid hos Höijer ännu ej den
öppna opposition mot tanke-lagarne, som Hegel, i och
med förkastandet af den logiska methoden, drifvit till
sin spets.
Hvarje vetenskaplig uppgift äger vidare, enligt Höijer,
sin grundkonstruktion, och från denna utgår
demonstrationen ; skulle det gifvas flere grundkonstruktioner, vore
uppgiften ej längre en. Härmed är principens enhet
uttalad. Men från en annan sida betraktad, måste denna
grund-konstruktion blifva ett Postulat, hvilket jag
åberopar vid hvarje uppgifts lösning. Ett sådant postulat
är t. ex. för naturvetenskapen materien. Höijer finner
filosofiens högsta grundpostulat vara den rena
handlingen eller verksamheten. Om vi se efter, huru han närmast
kommer till denna princip, så finna vi, att den Kantiska
uppfattningen af förståndets synthetiska natur varit för
Höijer hufvudsakligen i denna fråga bestämmande. Han
fattar sålunda medvetandet såsom verksamt och abstrakt
och fäster sig hufvudsakligen vid den form af kunskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
