Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnen från den Olssonska tiden. Af Francis Johnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LINDSBORG
35
Olsson sprang upp på predikstolen, och gubbarna
ställde sig omkring -— alla ville ha ordet.
Vi brukade ha trefliga bönestunder i hemmen,
men de blefvo sedan stridsmöten. Jag skaffade
mig böcker och skrifter från Sverige för att vara
färdig till strid. Denna strid åstadkom mycken
skada, man gick med såradt samvete. Till sist
gingo många ut ur församlingen och stiftade den
nuvarande missionsförsamlingen. Det såg
bekymmersamt ut med kyrkobygget, men i Herrens
namn grepo vi verket an. Olsson var med och
styrde och ställde. Kyrkan blef starkt byggd,
och nu hade vi ett andligt hem. Ären 1874—75
var Olsson pastor i Fremont. Det var en svär
tid för honom. Dåliga vägar, en gammal häst
och en gammal vagn med ett bräde vid den ena
sidan att hålla fötterna på var allt han hade att
taga sig fram med. Han stannade mycket hos oss
under den tiden, och ett kärleksband blef knutet,
som aldrig upplöstes.
Så tidigt som 1876 fick han kallelse till
Augustana College att blifva teologie professor. Vi
öfvertalade honom dock att stanna kvar. På
sommaren 1876 begärde och erhöll han ett års
tjänstledighet med villkor, art han sände någon
studerande och att den pastorala verksamheten
tillsågs. Men 1877 resignerade han från
församlingen, och vi blefvo tvingade att antaga hans
resignation. Vi sörjde däröfver, ty vi tänkte att
Olsson skulle lefva och dö ibland oss. Här hade
han i fattigdom med oss genomgått
nybvggare-lifvets svårigheter. När vi nu voro i stånd att
gifva honom en ordentlig lön och bygga ett
ordentligt prästhus, då flyttade han.
Olsson var såsom en fader för oss alla. Vi
sägo upp till honom i allt. Icke nog med den
pastorala verksamheten, utan äfven i yttre affärer
fick han vara med och hjälpa. Han var i
verksamhet bittida och sent, gjorde missionsresor ända
till Colorado och besökte olika missionsplatser i
Kansas. Han tänkte ock på skolbildning. Den
nuvarande skolparken och platsen där Ladies’
Dormitory nu står blef åsidosatt för en akademi.
Grundläggaren af detta samhälle häller på att
falla i glömska. Borde vi icke nu sätta upp ett
monument i skolparken eller vid kyrkan till
bevarande af hans minne?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
