Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Våra pastorer. Af professor Birger Sandzén - Doktor Carl Swensson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1(K)
LINDSBORG
ständiga artiklar lästes med nöje i våra
svenskamerikanska tidningar. Af hjärtans lust
polemiserade han med olika tänkande, men alltid utan
den minsta tillstymmelse till agg eller hätskhet.
Han fann också tid för skönlitterära idrotter.
Bland hans tryckalster vilja vi exempelvis nämna:
"Vid hemmets härd" (1890), "I Sverige", en
skisserad, underhällande skildring af hans första
resa till Sverige, "Åter i Sverige" (1897), "I
morgonstund", utgörande korta betraktelser,
dessutom en mängd uppsatser i kalendrar och
tidskrifter o. s. v. I Lindsborg grundlade han Bethany
Book Concern och Bethany Printing Co.
I det svvenssonska hemmet blomstrade ett ideellt
hemlif. Fru Swensson var en förträfflig maka,
moder och värdinna. Hennes klara praktiska
förstånd och gedigna omdöme var den stundom
alltför sangviniske maken till ovärderlig hjälp.
Hennes duglighet och tålamod sattes nog ofta på rätt
härda prof. En storartad gästfrihet utöfvades
aret om. Rätt ofta kom den välvillige dr
Swensson hem till middag eller supé med en lång rad
oväntad främmande, t. ex. nyanlända
skolungdomar med pappor och mammor, farmare,
ämbetsbröder eller främlingar, som han träffat nere
i staden eller på sitt ämbetsrum pa skolan.
Författaren bevittnade några af dessa surpriser och
kan intyga, att värdinnan alltid var situationen
vuxen, och att hennes älskvärdhet aldrig svek
henne. Vare sig man kom bjuden eller objuden,
blef ett besök i prästgärden alltid en högtidsstund.
Vi återge här ett eftermäle i
Stockholmstidningen Vårt Land för den 18 februari 1904,
skrifvet af dr Swenssons mångårige vän, biskop
G. von Schéele:
Carl Swensson.
"Ett sorgebud har kommit till oss öfver hafvet.
Den man är borta, som obestridt inlagt största
förtjänsten om samhörighetskänslans stärkande
emellan svenskarna i den gamla och i den nya
världen. Sä till vida är det en förlust, som hela
vart land jämte Amerika lidit. Men hos mången
även här hemma har saknaden efter den mannen
tillika en rent personlig karaktär. Carl Swensson
hade vid sina upprepade besök i fäderneslandet
förvärfvat talrika vänner, och de sympatiska
skildringar, han sedan i tryck af dessa färder gaf,
gjorde honom känd och värderad Sverige rundt.
De publikationer, han för öfrigt lämnar efter sig,
härå alla prägeln af varm kärlek till värt land,
dess historia och nu lefvande befolkning. Vid
sidan af en stark själfkänsla i medvetandet af att
vara amerikansk medborgare, rymdes i hans breda
bröst ett högt uppskattande af vår ärorika forntid
och den svenska folkstammens fortgående stora
betydelse för mänskligheten. Sveriges framtid
säg han ljus och hoppfull, icke minst genom den
växelverkan mellan svenskarna pa ömse sidor 0111
Atlanten, för hvilken han aldrig försummade att
tala och arbeta.
"Få människor, äfven amerikaner, ha ägt den
brinnande arbetslust, som utmärkte Carl
Swensson, förenad med en ovanligt rik utrustning af
både fysisk och andlig art. Han grep sig an med
och förde igenom de svåraste, mest mångskiftande
uppgifter. Bethany College var dock hans
egentliga storverk. Vid 20-årsfesten 1901 kunde ban
med tacksamhet mot Gud visa på denna skapelse
såsom något i sitt slag enastående. Någon yttrade
da, och visst icke utan fog, att for något sådant
här hemma skulle behöfts en nolla lagd till de 20
ären. En långt åt västern framskjuten utpost
för nordisk kultur står det svenska
Kansasläro-verket där med sina ypperliga lokaler, sina
utmärkta lärare och sina redan i tusental räknade
lärjungar såsom den bästa minnesvård öfver Carl
Swensson. Det fanns dock knappast något
företag af betydelse bland svensk-amerikaner, nära
och fjärran, på hvilket ej Carl Swensson mer
eller mindre satt märket af sin mäktiga ande.
"I det enskilda lifvet var ban enkel och
flärdlös. Ja, det fanns hos honom ett drag af barnslig
älskvärdhet i förening med varm gudsfruktan.
Hvarhelst Carl Swensson var med, där rådde
ungdomsfriskhet, ungdomsglädje och
ungdomsmod. Några oöfvervinneliga svårigheter ville ban
aldrig veta af, och hans förmåga att öfvervinna
sådana var utan like. Hans ord hade en kraft,
som föreföll snart sagdt oemotståndlig, särdeles
när det i den muntliga formen uppbars af den allt
öfvervinnande, jämväl motståndare vinnande,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
