Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Samfundssinnet inom Kansas-konferensen. Af dr E. P. Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
204
LINDS BORG
äfven gifvit uppslag till oro, sorg och bekymmer.
Den har varit en fostringshärd för vår ungdom
och som sådan utöfvat ett inflytande, som sträckt
sig vida omkring till nytta och välsignelse för
kyrka och stat. Men läroverket har ock fått
tjäna som ett fostringsmedel för vårt folk och
våra församlingar, och det i mer än ett afseende.
Smärtfulla men nyttiga äro de lärdomar, som
därvid inhämtats. Under skolans tidigare år
rådde goda tider, talrika skaror at" ungdom
strömmade till läroverket och dess framtid syntes ljus
och lofvande. Vid konferensmötet i Assaria 1886
fattades beslut om att direktionen "genast skrider
till verket med den nya läroverksbyggnadens
uppförande". En sådan var af behofvet påkallad.
Skolan var trångbodd och nödiga klassrum
saknades. Konferensen fattade ej något beslut med
afseende på byggnadens kostnad, ej heller huru
denna skulle bestridas. Direktionen hade i dessa
stycken fria händer och fick handla efter eget
godtfinnande. Det var "boom" i Kansas vid den
tiden och en feberaktig byggnadsverksamhet
pågick öfverallt. Små byar skulle med ens bli stora
städer, nya städer kartlades och järnvägar
utstakades i alla riktningar. Det var under denna
besinningslösa tid, som den nya
läroverksbyggnaden uppfördes, och medlemmarna i
skoldirektio-nen hade ej bättre syn på tingen än andra. Man
byggde med lånade medel och satte konferensen
i en skuld, som vida öfverskred vårt folks
bärkraft den tiden. "Boomen" fick för hela vår stat
ett ödesdigert slut, det blef hårda tider och den
så flitigt anlitade krediten tog slut. Ställningen
förvärrades allt mer och mer därigenom att
skörden slog fel i många år, och då något skördades,
sä betingade det ringa pris. Vid konferensmötet
188g rapporterades, att den skuld, som hvilade på
läroverket, uppgick till $72,453.38, och
konferensens president yttrade i sin årsberättelse, "att
om Gud icke på något särskildt och underbart
sätt förbarmar sig öfver oss, så säger vanligt
förstånd : Det är omöjligt att bära den skuldbördan,
vi digna under dess förfärliga tyngd." Kraftiga
ansatser gjordes tid efter annan att aflyfta den
tunga bördan, men med klent resultat. Intresset
å skulden slukade det mesta af hvad man lyckades
samla. Läget var hart nära förtvifladt. Direk-
tionens ordförande, C. J. Strömquist, yttrar i sin
rapport till konferensmötet 1897: "Skola vi
fortsätta eller anträda återtåget, skola vi med
tacksamhet för hvad Gud redan gjort för oss hålla
fort i det goda spåret eller förtviflade stanna,
göra helt om och vända ryggen åt framtiden med
dess strider och segrar, med dess plikter och
förmåner? Detta är den stora frågan, hvilken
väntar på vårt ärliga svenska och lutherska svar.
•Tiderna hafva varit svåra och konjunkturerna
tryckta i flera år. Äfven om en ljusning synes
vid horisonten, så kännas de tunga bördorna ändå
hart nära förkrossande, och mången har redan
gifvit hoppet förloradt. Frågan blir då: skall
det svenska lutherska folket i Kansaskonferensen
verkligen sätta en fläck på sitt goda namn för
alltid eller skall det i förtröstan på Guds nådiga
löften enigt, kärleksfullt och med ett visst hopp
göra ett väldigt försök att rädda sina institutioner
och sin verksamhet?" Svaret på dessa manliga
ord uteblef icke. Skulden skulle betalas och
Bethany räddas från undergång. Det blef ock
bättre tider, vårt folks tillgångar ökades och
slutligen kunde det tillkännagifvas: Skulden är helt
utplånad. Men samfundsandan kunde ock
skrifva ett nytt kapitel rörande sin tillväxt.
Församlingarna hade under denna svåra tid kommit till
en bättre insikt om att de voro lemmar i
samfundskroppen, hvars ansvar och angelägenheter
voro gemensamma, och att draga sig undan dessa
vore att svika sina förpliktelser. Det har därför
äfven blifvit mera allvar uti att ställa sig de
fattade besluten till efterrättelse, och godtycket har
fått maka åt sig. Konferensens
barmhärtighetsinrättningar, barnhemmet i Mariadahl,
ålderdomshemmet i Lindsborg och Svenska hospitalet
i Kansas City, utgöra vackra minnesmärken
öfver värt folks offervillighet och samfundsintresse.
Våra församlingar i Texas stå icke efter andra
delar af konferensen i detta afseende, och deras
Trinity College i Round Röck bär nogsamt vittne
därom.
Mycket annat kunde nämnas som varit af stor
betydelse vid att väcka och hålla vid makt känsla
och sinne för samfundet. Vårt författningsarbete
intager därvid ett framstående rum. Först 1885
antog konferensen en fullständig konstitution.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
