Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Förord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För femtio år sedan var Strindberg stormfågeln i svensk
dikt, Björnson den norska, ofta den nordiska andens
stämma i världen och Georg Brandes världens i Norden,
för fyrtio Bobrikoff den stora ofreden i vårt
grannskap. För övrigt intresserade oss världen inte värst. Vi
hade vårt: unionen, som aldrig lämnade oss ifred, försvaret,
som det aldrig blev någon ordning på, rösträtten, som vi inte
fick, socialismen som ville fram, kvinnorna, som pockade på
likställighet, de litterära, konstnärliga och akademiska
fejderna. Först med kriget 1914 började vi lägga på sinnet, vad som
hände ute i världen och nu ånyo gör allt annat ringa. Hitlers
väg till makten har blivit folkens återväg till kriget som enda
räddningen undan allmän träldom. Masaryks krossade livsverk
visade, vart det bar hän.
Det är ramen till den bild av svenskt samhällsliv, som
tecknas i föreliggande notiser om några av dem, vilka på senare
tid särskilt bidragit till dess gestaltning: banbrytare och
hövdingar, men inga tyranner. De höra ramen till.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
