Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I - En dag med Björnstjerne Björnson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rikard Nordraak. Edvard Grieg.
när. Vänskapen hade haft sina prövningar som mest all
vänskap med Björnson, men de återfunno varann snart. Björnson
var några år äldre än de båda andra, som voro jämnåriga och
i ungdomen kamperat samman och stimulerat varann.
Särskilt ansågs Grieg ha fått starka impulser av Nordraak. En
annan bergensare, som också hörde till kretsen kring Björnson,
var violinvirtuosen Ole Bull. Det var en rörande hängiven och
otroligt opålitlig man, sade Björnson. En sällsynt intelligens
och ett lysande konstnärstemperament, som gav sig hän 1 smått
som stort utan att helt gå upp i något. Icke en gång i sin musik.
Han hade så lätt för allting, att han inte gitte ta det grundligt
nog. Hans frispråkighet gick över alla gränser. Men han sade
det med ett leende, som avväpnade. En gång i Björnsons
närvaro satte hans hustru åt honom. ”Man säger, att du har
, sade hon. ”Man ska aldrig tro mer
:
hundra oäkta barn, Ole”
än hälften”, svarade han och satte upp ett ansikte samt slog
ut med händerna, som om han blottat sitt bröst för ett angrepp
och velat säga: ”döda mig, jag är en syndare”.
Bland danskarna gingo Björnsons tankar till Grundtvig,
som i ungdomen varit hans andlige lärofader och döpt en av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
