Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Carl Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
folk, som lever för dagen. Tvärtom riskerar han att bli beskylld
för världsfrämmande spekulationer och meningslöst
projektmakeri. Det har också blivit Lindhagens lott, och helt
oförtjänt har den inte varit. Mycket av vad han fört fram i sina
motioner och interpellationer har legat utom räckhåll för
praktisk politik och varit mera välmenat än välbetänkt med hänsyn
till föreliggande omständigheter. Men sett som helhet i sitt
sammanhang och som uttryck för en personlig åskådning och
handlingsvilja har hans verksamhet en imponerande resning.
Hans riksdagstid spänner om inte mindre än fyrtio år; hans
politiska arbete, som för övrigt icke varit inskränkt till
riksdagen, har sträckt sig över ett fält av enastående vidd och gällt
de mest olikartade materier. Han har flera gånger skiftat parti.
Likväl håller det hela så väl ihop, att det programtal han höll,
då han för 43 år sedan för första gången stod som
riksdagskandidat, likaväl skulle kunna sättas som efterskrift till en
sammanfattning av vad han velat och verkat. Det visar, hur personligt
fast hans gärning varit i all sin skenbara splittring och
famlande osäkerhet. Från 1896 går en rak linje till 1939.
”Drömmar och stridslinjer” hette hans första samling motioner,
reservationer och anföranden, som utkom 1906, då han lämnade
det liberala partiet, och sedan följts av åtskilliga andra volymer
med samma eller andra titlar. Den inleddes med den första
politiska trosbekännelsen från 10 år förut, till vilken han
sedan emellanåt kommit tillbaka, senast nu i memoarerna.
Politikens närmaste huvuduppgift såg han i, att orsakerna till
fattigdomen och dess sociala följdsjukdomar undanröjdes, trygga
levnadsvillkor sattes i stället för ovissa samt klassernas
fientliga solidaritet gentemot varandra utbyttes med allas
gemensamma solidaritet för samhället. Genom att anlägga en synvidd,
som gick utöver valperiodens tre år, ställde man ofta frågan,
vad som var praktisk politik eller icke, i en annan och
fruktbarare belysning och fick mod att även driva idealpolitik
som förberedelse och väckelse för framtida avgöranden. Om
sin ställning till partierna anförde han senare, att han önskade
stå endast som en allmän vänsterkandidat och förbehöll sig att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
