Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Carl Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
124
att söka åstadkomma ständiga skiljedomstolar för biläggande av
internationella tvister. ”Jag medgiver så gärna som någon ”,
sade Hedin, ”att det är en uppgift för vår tid, såväl som för
varje tid, att arbeta för framtiden, på det den må bliva
lyckligare och bättre än vi själva. Men vi göra detta bäst genom att
allvarligt ägna oss åt lösningen av de frågor, som ligga inom vår
samtida uppfattnings räckhåll i stället för att i vinden
utkasta vittsvävande förhoppningar.” Så ha andra sett det. För
Lindhagen själv har det varit aktuella och väl övervägda
nödvändigheter. Ätskilligt därav kommer kanske — liksom de
internationella skiljedomstolarna på 1890-talet även för Hedin
— att vara det också för andra.
Om Lindhagen alltifrån början siktat mot stjärnorna, höll
han sig dock under de första åren av sin offentliga verksamhet
i allmänhet på marken och kunde därför då inregistrera
betydande framgångar eller har kunnat det sedan för vad han
under denna tid tagit upp och förberett. Norrlandslagstiftningen,
som med rätta betecknats som ”en revolution i den sociala
jordfrågan ”, kom till på hans initiativ och var väsentligen hans
verk. Nobelstiftelsen bragtes juridiskt i hamn tack vare hans
förslagenhet och nit som testamentsexekutorernas juridiska
rådgivare mot släktingarnas energiska ansträngningar att göra
testamentet om intet. Stockholms högskola fick sin juridiska
fakultet under hans inspektorat och i första rummet genom hans
outtröttliga bemödanden. Kvinnorösträtten och kvinnornas
medborgerliga rättsställning i övrigt hade i honom sin
verksammaste målsman. Redan under sin första riksdagstid tog han
i en motion upp frågan om kvinnorösträtten, som då legat nere
sedan 1880-talet, och gav därmed stöten till den organisation
som samma år kom till stånd för att samla kvinnorna kring
rösträtten. Impulsen till det internordiska lagstiftningsarbetet
gavs i en motion av Lindhagen vid 1900 års riksdag, som vann
omedelbar anklang och några år senare ledde till antagande
1 Sverige, Norge och Danmark av de likalydande köplagarna,
som senare följts av liknande samarbete på andra
lagstiftningsområden efter nya initiativ från hans sida samt utsträckts även
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
