Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv sedan 1890 - Carl Sahlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
tillägnar sig i första generationen. En stab av arbetare har
också tagit det i arv från far till son i två eller flera släktled.
En bergshantering som den svenska kan inte stampas fram
ur jorden. Den har sina traditioner, utan vilka den icke skulle
vara, vad den är. Sedan han 1924 lämnade den aktiva
brukstjänsten, och för övrigt även dessförinnan, har han ägnat ett
ihärdigt och kärleksfullt arbete åt utforskandet av dessa
traditioner. Frukten av sina mödor har han samlat i en litteratur
av små och stora skrifter, tillsammans närmare 400 av hans
egen hand, samt en urkund- och boksamling av enastående
omfattning. Endast resebeskrivningarna, utländska bergsmäns i
Sverige och svenska bergsmäns i utlandet, utgöra ett helt
bibliotek. I ett mäktigt arbete har han skildrat ”Valsverk inom
den svenska metallurgiska industrin intill början av
1870-talet”. I ett annat, ”Svenskt stål före de stora
götstålsprosernas införande”, har han tecknat vår äldre ståltillverknings
och stålhandels utveckling fram till senare hälften av
1800-talet, då smältstålet och brännstålet utträngdes av götmetallen,
och i samband därmed ägnat ett kapitel åt tillverkningen och
exporten av ståljärn. Båda arbetena äro i väsentliga delar
de första i sitt slag, byggda på dittills obrukat material. I en
rad smärre skrifter har han följt Stora Kopparbergs
bergslags utveckling genom tiderna, alltsedan det fick sina första
privilegier av Magnus Eriksson för snart 600 år sedan. I
andra har han gjort liknande undersökningar, fast i mindre
format, av Laxåverken och Dannemora. I en följd minnesrunor
över framlidna bergsmän har han tagit vara på personliga
insatser av betydenhet. För närvarande är han sysselsatt med
forskningar rörande de gamla skånska järnbruken, som under
dansktiden hade sin betydelse. Det finns numera inte något
kvar av dem, och det vållar honom därför åtskillig möda att
fastställa, var de en gång legat.
Det är sällsynt, att en praktiker som Sahlin har ett sådant
forskarintresse och en sådan forskarbegåvning samt haft tid
att ägna däråt vid sidan av sin dagliga gärning som
bruksledare. Så ock att han har krafter att fortsätta därmed, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
