Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Axel Pehrsson-Bramstorp
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
203
nade mycket till att bevilja stora belopp till arbetslöshetens
bekämpande, om man samtidigt lämnade landets största näring
åt dess öde. Fortsatte prisfallet på jordbruksprodukter, ökades
arbetslösheten inom jordbruket, och minskades jordbrukarnas
köpkraft, så att de ej kunde köpa industrins produkter, bleve
industrins arbetare utan sysselsättning. Arbetslöshets- och
jordbruksfrågorna hörde ihop och borde lösas i ett
sammanhang. Annars var det fara värt, att endera blev mer eller
mindre olöst. Fast de jordbruksintresserade borgerliga
partierna hade majoritet i riksdagen, kunde man inte vara säker
på utgången, ty majoriteten var knapp och meningarna delade
om vad som borde göras. Det voro de även i
arbetslöshetsfrågan, där den socialdemokratiska regeringen förberedde
åtgärder av helt andra mått än dittills förekommit, som den inte
med säkerhet kunde räkna på att få igenom utan kraftiga
reduktioner. Om däremot Bondeförbundet och
socialdemokraterna hölle ihop, skulle de behärska ställningen och kunna
genomföra både jordbruksstödet och arbetslöshetshjälpen i full
utsträckning. Det förutsatte på ömse håll en brytning med
dittills hävdade uppfattningar. Men det var enda sättet för
båda parterna att säkert uppnå det, som för vardera var
huvudsaken.
Jordbruksministern i den socialdemokratiska regeringen
Per Edvin Sköld, skåning liksom kollegerna Hansson och
Möller, var granne åtminstone häradsvis till Bramstorp
nere på Söderslätt. Han hade delat de socialdemokratiska
betänkligheterna mot att höja levnadskostnaderna eller i
varje fall hindra dem att sjunka genom att tillförsäkra
jordbrukarna högre pris för deras produkter än
marknaden betingade, men själv jordbrukare insett
nödvändigheten att hejda ett prisfall, som hotade att bryta ned
jordbruket, om det fortsatte. Som det nu ställde sig, ansåg han
bäst att slå till, om en uppgörelse låg inom räckhåll.
Socialministern var ivrig att bärga sitt program för arbetslöshetens
bekämpande, finansministern åtog sig att täcka kostnaderna
på ett antagligt sätt, statsministern delade sina kollegers upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
