Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Birger Ekeberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
208
års medlemskap av Högsta domstolen och fyra års
ordförandeskap i lagberedningen, som han förut i många år tillhört som
medlem, samt chefskapet för justitiedepartementet i två
omgångar, för att icke räkna ett otal särskilda uppdrag och
förordnanden. Vid femtio fyllda hade han visserligen mänskligt
sett framtiden för sig, men svenska staten hade icke något
högre juridiskt ämbete att bjuda på. I annat fall hade han
med all säkerhet ansetts självskriven även till detta.
Det har anförts ett yttrande om honom av hans
självmedvetne företrädare i civilrättsprofessuren A. O. Winroth, att
”det föds inte mer än två sådana jurister på århundradet”.
Om hans verksamhet som juridisk författare och föreläsare har
vittnats, att han icke skytt några mödor för att med
utnyttjande av hela sin ovanliga vetenskapliga och pedagogiska
utrustning och sin sällsynta arbetsförmåga ge sitt allra bästa,
och att han därigenom åstadkommit mästerverk. ”Den lösning
han söker är den, som fordras av sakens egen natur och som
vinnes endast genom en sådan analys av de faktiska
förhållandena, som klarlägger sammanhangen och tränger till sakens
kärna. För ’sakens egen natur”, d. v. s. för det av rätten
reglerade mänskliga livet självt i all dess växlande mångfald
har han det sinne och den levande känsla, som utmärker den
verklige juristen — i denna mening är den verklige juristen
också humanist — och han äger där också den goda vilja, som
icke söker sitt eget, utan med all makt strävar att finna den
rätta lösningen” (Eberstein). I omfång på tryck kan hans
vetenskapliga verksamhet icke mäta sig med hans produktiva
kollegers. En huvudpart därav ligger i det arbete han utförde
som lärare, och tiden medgav honom icke att giva sina
föreläsningar, hur omsorgsfullt utarbetade de än voro, den
avslipning han ansåg påkallad vid en publicering. i
Han hade nämligen även annat att bestyra. Under hela sin
professorstid var han medlem av lagberedningen och nedlade
ett drygt arbete på de lagverk, som tillkommo under perioden
1906—30. Flera av dem voro i första rummet hans. Detta
gäller särskilt giftermålsbalken och ärvdabalken. Samtidigt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
