Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Bernhard Eriksson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
på. Det spörs, vad han kan få ut ur den utredning han satts
att leda.
Frågan om underhållet av de enskilda vägarna var ett
gammalt bekymmer, som varit föremål för många förslag, utan
att man kommit till rätta därmed. De, som hittills haft att
svara därför, ha inte varit ensamma om att slita vägarna och
borde därför inte heller vara ensamma om att underhålla dem.
Så långt var man i allmänhet överens, men hur det borde
ställas för att bli praktiskt och riktigt var inte lätt att säga.
Häromåret skrev riksdagen till regeringen och begärde utredning
och proposition. Regeringen tillkallade sakkunniga, Bernhard
Eriksson blev ordförande och saken klarades av.
När bilarna började komma i bruk, inköpte
Grängesbergsbolaget en för att forsla ingenjörerna till Mockfjärd ett par
gånger i veckan att se till ett kraftstationsbygge däruppe
och frågade Bernhard Eriksson, om han ville åta sig att köra
det nya åkdonet. Det hade han ingenting emot, och så begav
det sig, att han blev den första chauffören där på trakten.
Anledningen till, att valet föll just på honom, var inte bara
hans händighet och säkerhet, utan också den popularitet han
redan då åtnjöt. Bilen kunde skrämma hästar att skena och
var därför illa sedd av folk i allmänhet. Det var bra att ha
en chaufför, som var så mycket mera välsedd. Bernhard
Eriksson var vid denna tid nyvald riksdagsman, känd och betrodd
av allt folk. Om han satt vid ratten, var det utsikt till, att
man förlikade sig även med åket.
Den popularitet Bernhard Eriksson åtnjöt redan för trettio
år sedan har han behållit och förkovrat. ”En man som vår
landshövding måste mötas med vänskap och förtroende av alla,
som haft nöjet att göra hans bekantskap”, skrev nyligen en
ortstidning, som icke tillhör hans parti, och under årens lopp
har lite var någon gång kommit i beröring med honom. De
äldre inom nykterhets- och arbetarrörelserna minnas honom
från den tid, då han for omkring och höll föredrag i bygderna
och högg i med vad som föreföll, och hålla honom räkning för,
att han förblivit densamme i alla avseenden och inte låtit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
