Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II - Ur svenskt samhällsliv efter 1910 - Karl Schlyter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
250
han Sveriges representant i den internationella
fångvårdskommissionen i Bern.
Beträffande strafflags- och fångvårdsreformerna har han i
all ringhet, som han säger, känt sig som förvaltare av sin kusin
Johan Thyréns litterära kvarlåtenskap och sin gode vän
Andreas Bjerres efterlämnade tankar i kriminalpsykologi.
Huvudimpulsen till att överge processreformen för strafflagsreformen
fick han emellertid en gång för många år sedan av sin kollega
i processkommissionen Henning Leo, som ivrigt hävdade
oförnuftet i hela vårt hittillsvarande fängelseväsen och direkt
uppmanade honom att kasta sig på straffrätten.
Av de reformer han genomfört ha ett par tillkommit utan
förebilder eller uppslag från andra länder. Det gäller
avskaffandet av vanfrejden och med den besläktade straffpåföljder,
”ovärdighet att i rikets tjänst vidare nyttjas” och
”ovärdighet att vidare föra andras talan inför rätta’’. Till namnet var
vanfrejden avskaffad förut, men i verkligheten fanns den kvar
under benämningen ”påföljd enligt 2 kap. 19 $ strafflagen ”.
Hela det brännmärkande som dessa påföljder inneburo med
avsiktligt försvårande av den brännmärktes återanpassning till
samhällslivet är nu på tillstyrkan av enhälliga lagråd och
lagutskott avskaffat i Sverige före andra länder. Vid
inskränkningen av bötesförvandlingsstraffet — den andra
föregångsreformen — trodde sig Schlyter, när han tog upp saken, själv ha
hittat på den grundläggande tanken, att när bötesförvandling till
sist ej kunde undvikas, fängelsestraffet skulle ådömas som regel
villkorligt. Det upptäcktes emellertid, att Thyrén en gång
uttalat samma tanke. Denna lag praktiskt taget tömmer våra
fängelser på s. k. bötesfångar. För de recidiverande
fylleribötarna hotar i stället alkoholistvård. Endast de, som kunna
betala, men inte vilja, få sitta av. En skärpt indrivning har
borttagit valrätten mellan betalning och avsittning. Småböter för
folk, som försöker betala, men ej förmår, avskrivas.
Ungdomsfängelsereformen har danskt föredöme. Dess syfte
är att med tiden få bort all inspärrning i fängelse av ungdom
under 21 år, så när som på ett litet fåtal grova förbrytare, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
