Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Thomas Masaryks Livsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
han sedan flyttat över till ett enskilt. Ehuru livegenskapen
enligt lag upphävts året innan Thomas Masaryk föddes,
kvarstod den i verkligheten även sedan och satte sin prägel på
seder och människor samt gav honom hans första sociala
intryck. När han skulle sättas i skola, måste fadern fråga
herrskapet om lov. Från början var det meningen, att han skulle
bli smed, och han gick också i lära en tid. Men hur det
var, kom man underfund med hans fallenhet för läsning och
hjälpte honom in på gymnasiet, där hans begåvning efter hand
tog ut sin rätt. Som student kom han till Wien, läste filosofi
och estetik samt blev doktor på en avhandling om ”Själens
väsen hos Plato”, fick luft under vingarna, for till Italien och
Tyskland, där han i Leipzig fortsatte sina studier och lärde
känna sin hustru, som var amerikanska, följde henne till
Amerika och gifte sig, återvände till Wien som docent vid
universitetet, varifrån han 1882 kallades till Prag som professor,
då en tjeckisk avdelning inrättades vid universitetet där.
I samband med de nationella rörelserna i Europa i mitten av
1800-talet hade även de med varandra nära befryndade, av
tyskar och magyarer undertryckta tjeckerna och slovakerna
i Böhmen, Mähren och Ungern börjat röra på sig utan att
likväl då lyckas göra sig gällande. De släppte emellertid inte
taget. Som målet för deras strävan stod att inom
Donaumonarkin uppnå en med tyskar och magyarer sidoordnad
ställning. Till denna rörelse hade även Masaryk anslutit sig. Som
student stod han i spetsen för den tjeckiska studentgruppen,
och på 1870-talet var han redan en av rörelsens verksammaste
krafter. Men den nationalism han företrädde var icke av det
hetsiga och oförsonliga slaget. Som barn och alltsedan hade
han upprörts av det sociala förtrycket och översitteriet, och
på samma sätt upprördes han av det nationella. Att en
nationalitet undertrycktes stod för honom som något omänskligt.
Liksom Plato patriotiserade han inte, talade inte i tid och
otid om fosterlandet, men tvekade ej att klä skott, när det
gällde. Hans kosmopolitiska och allmänmänskliga ideal tedde
sig för många som oförenliga med ett nationellt sinnelag. Lik-
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
