Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III - Thomas Masaryks Livsverk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
311
Österrike-Ungern kämpande makterna. Därför begav han
sig först till Holland och sedan till Italien, som då ännu
stod utanför kriget. På hemvägen erfor han, att
myndigheterna i Österrike fått kännedom om hans verksamhet och
givit order om hans häktande. Han beslöt därför att stanna i
utlandet. Det var en prövande tid för en 65-årig man, som
nu tog sin början, med övermänskligt arbete under pinande
ångest för det öde, som väntade hans närmaste, vilka stannat
kvar i hemlandet och då man icke kunde nå honom själv
kvarhöllos som gisslan, kastades i fängelse och hotades med döden.
Efter en tids uppehåll i Schweiz, där han började sitt
systematiska arbete, begav han sig till England, där han tidvis
verkade som professor vid King’s College i London, och
vidare till Frankrike, Ryssland och Förenta staterna för att
vinna de ledande krafterna i världspolitiken för sin strävan och
samla de överallt spridda tjeckerna och slovakerna till
gemensamt arbete för den tjeckoslovakiska saken. De europeiska
diplomaterna och politikerna trodde inte mycket på, att det
skulle lyckas, och önskade det knappast heller, då
Österrike-Ungerns bestånd syntes dem vara en tillgång att räkna med
för den europeiska jämvikten, om de blott lyckades skilja det
från Tyskland, som de hoppades. Få av dem visste mycket om
tjeckerna, som de därför icke heller intresserade sig för. Men
Masaryk gav icke täppt, och vid hans sida stod en ung
landsman, Eduard Benes, som delade hans tillförsikt och tog på sig
en del av arbetet. I en liten skrift, som han 1918 skrev på
resan över Ryssland, Sibirien och Stilla havet till Amerika,
sammanfattade Masaryk sina synpunkter på ”Det nya
Europa”. Kriget, skrev han, gäller den preussiska
militarismen och pangermanismen, vars riktning är sydostlig, och för
vilken Österrike-Ungern är bron över till Balkan, till Asien
och Afrika. Wien och Budapest äro de stora förbindelserna på
den tyska imperalismens kungsväg: Berlin-Bagdad. Bevara
Österrike-Ungern och pangermanismen kommer att nå sitt
mål. Spräng Österrike-Ungern, och den preussiska
militarismen får ett dödsskott, ty då kommer ett bälte av fria natio-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
