Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksbankens sedelutgifning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
reserven medförde en motsvarande minskning i
sedelutgifningsrätten.
Banken måste naturligtvis vara beredd att
under kristider bli af med betydande belopp
i utländska valutor eller i guld. Men just
därför måste sedelutgifningsrätten vara så stor,
att en sådan förlust icke behöfver inverka på
bankens förmåga att tillgodose den inhemska
rörelsen med nödiga betalningsmedel.
Det kan naturligtvis tänkas att prisnivån
inom landet drifvits opp till följd af en för
stor sedelcirkulation och att den utländska
betalningsbalansen till följd häraf försämrats.
Korrektivet skulle då ligga i en minskning af
den inhemska sedelcirkulationen. Prisnivån
regleras emellertid af riksbankens diskontopo-
litik. Sedelcirkulationen har i detta afseende
icke något själfständigt inflytande.
Den höjning af den allmänna prisnivån,
som under högkonjunkturen otvifvelaktigt ägt
rum i Sverige, kan för öfrigt icke förklaras
af en alltför stor sedelcirkulation. Det är ett
särdeles anmärkningsvärdt förhållande att se-
delcirkulationen i landet stigit så väsentligt
långsammare än andra för den ekonomiska ut-
vecklingen karakteristiska data. Det ligger
närmast till hands att jämföra sedelcirkulatio-
nen med inkomsten af kapital och arbete, som
ju i regeln är en penninginkomst. Denna in-
komst var år 1897= 538 mill. kr., år 1907 =
SO
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
