Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksbankens diskontopolitik under högkonjunkturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
transaktion är ju från realekonomisk synpunkt
tämligen likgiltig. I hvarje fall kan den icke
i sig själf innebära ett nytt kapitalbehof. På
sin höjd skulle man kunna påstå att så vore
förhållandet under den tid som transaktionen
själf tar i anspråk. Men vanligen är denna
tid mycket kort och merendels torde affären
fullbordas utan mycken användning af kon-
tanter.
Spekulationen skapar icke i och för sig
något nytt, själfständigt kapitalbehof för folk-
hushållningen såsom helhet. För landets ställ-
ning gentemot utlandet är alltså spekulationen
i sig själf betydelselös. Naturligtvis kan det
förekomma att ett land på spekulation upp-
köper värdepapper från ett annat land. Tyska
börser upptaga t. ex. stundom betydande poster
amerikanska järnvägspapper. I sådant fall med-
för naturligtvis spekulationen ett ökadt kapital-
behof för det land, som köper. Den sortens
spekulation har emellertid veterligen icke i vårt
land under den senaste tiden förekommit.
Men har då den inre spekulationen intet
inflytande på ett lands betalningsbalans? Jo,
naturligtvis, i den mån spekulationen påverkar
produktionen. Stigande kurser och stigande
pris äro ju alltid en lockelse till utvidgning af
produktionen. I den mån spekulationen på den
vägen verkar till ökad produktion blir den
naturligtvis en medelbar anledning till ökadt
56
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
