Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riksbankens diskontopolitik under högkonjunkturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett tungt ansvar för att näringslifvet icke
vilseledes genom en falsk diskontopolitik.
* si:
❖
Efter dessa principiella anmärkningar an-
gående diskontopolitikens innebörd och be-
tydelse kunna vi öfvergå till en undersökning
af den svenska riksbankens diskontopolitik
under den gångna högkonjunkturen, närmare
bestämdt under åren 1906 och 1907.
Under dessa år kulminerade den långa hög-
konjunktur, som med ett kortare afbrott omkring
1901 hade varat ända sedan 1895. Båda åren 1906
och 1907 utmärktes af en utomordentlig verk-
samhet: nya företag startades och utvidgningar
gjordes i den största skala. Kapitalmarknaden
ansträngdes härigenom till det yttersta och
svårigheten att erhålla tillräckligt kapital för
alla företag var synnerligen framträdande. Här
förelågo alltså just de typiska förhållanden,
under hvilka en centralbank bör sträfva att
genom en hög diskontosats inskränka företag-
samheten och sålunda lägga en hämsko på
högkonjunkturens vidare utveckling. För
Sverige tillkom den ytterligare omständigheten
att vår utländska betalningsbalans under denna
tid var allt annat än tillfredsställande. Vi
hade alltså särskild anledning att vara på
vakt och hålla högre räntesatser, än som en-
bart på grund af högkonjunkturen varit nöd-
vändigt, högre satser än utlandet.
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
