Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den nuvarande strypningspolitiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
godoseende af mänskliga behof. Det kapital,
som möjliggör att hålla boningshus i våra
städer till uthyrning, är alltså lika produktivt
användt som det i jordbruk använda kapitalet.
Eller skulle man möjligen vilja påstå att be-
hofvet af tak öfver hufvudet är ett mindre
viktigt behof än behofvet att äta? I vårt
klimat näppeligen. Men, säger man, fastig-
hetskrediten i städerna användes för lyxbygg-
nader och bör alltså icke understödjas.
Alldeles sant, men användes då icke jord-
brukskrediten jämväl till framställning af alla
dessa onödiga läckerheter, med hvilka den
högre societeten förstör sina pengar och sina
magar? Och ändå lär väl ingen af det skälet
anse en organisation af jordbrukskrediten som
skadlig. Det sista påståendet, som man brukar
ha i reserv i diskussionen om denna fråga,
är det att byggnadsverksamheten icke kan anses
produktiv gentemot utlandet i samma mening
som vårt jordbruk, som dock exporterar för
betydande belopp och gör det möjligt för oss
att undvika en ruinerande import af födoäm-
nen. Svaret på detta resonemang är natur-
ligtvis att jordbruket i hvarje fall icke för vår
export har större betydelse än industrien.
Och industri kan som bekant icke drifvas utan
byggnader. Industrien behöfver fabrikshus för
att arbeta i och dess arbetare behöfva bostä-
der. Motsvarande behof ha också transport
Cassel. 81 6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
