Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Bantings kur beskrifven af honom sjelf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
den energiske och tålmodige patienten slutligen
till den öfvertygelse, att inga vidare medel
återstodo att försöka.
Författaren ger sjelf en naiv och tragikomisk
skildring af sina många lidanden. För fettma
kunde han ej bocka sig ned. Hans försök att
vara artig eller visa sin vördnad föreföllo andra
ytterst löjliga och honom sjelf motbjudande och
betänkligt ansträngande. Sina skor kunde han ej
lossa; baklänges måste han gå ned utför trappor
och vid minsta ansträngning, synnerligen vid
gåendet uppför trappor, som ej kunde företagas
utan hjelp, pustade och svettades han erbarmligt.
I jernvägskupéer och på teatrarne var han en
skräck för sina grannar. Af naturen var han
liten till vexten endast 5 fot och 3 tum lång, men
vägde 1862 i Augusti månad 202 skålpund engelsk
vigt. Efter alla de kurer han genomgått trodde
han numera ingenting; annat återstå än att bära
sin olycka med tålamod. Hans af naturen glada
lynne blef emellertid nedstämdt, han afstod
frivilligt från alla lifvets nöjen och njutningar och
höll sig mest hemma af fruktan att utomhus
utsätta sig för löje och försmädliga, anmärkningar;
en belägenhet som i sanning ej var angenäm.
Den skulle dock blifva värre. Nya och mera
oroande symtomer, svindel och susning för öronen
samt börjande döfhet, sällade sig till hans gamla
olägenheter, då, såsom han sjelf uttrycker sig,
”omsider den allsmäktiga försynen ledde honom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
