Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Konvoj-Kommissariatets Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den 7 Augusti 1800 befalte Kongl. Maj:t, att, i anledning af
rikets ständers beslut, riksgälds-kontoret skulle betala konvoj-kassans
skuld med 200,000 R:dr Hamb. B:ko, och 100,000 R:dr uti
kreditsedlar, hvarigenom nämnde kassa blef befriad ifrån de skulder, hvaruti
den häftade för 1796, med flera års sjö-expeditioner.
I anseende till de stora utgifter, som den ofta störda freden
med Tripoli förorsakade, jemte flera betydliga kostnader i och för
underhållandet af fredsverket med Barbaresk-staterna, blef
konvoj-kommissariatet, den 16 Maj 1801, i nåder anbefaldt, att, efter
inhemtande af tillförlitliga underrättelser, med underdånigt utlåtande
inkomma, huruvida den verkliga vinst, som genom sjöfarten på
Medelhafvet kunde tillskyndas riket, svarade emot de stora utgifter,
hvilka ofvansagde fredsverk erfordrade, vid ständigt tilltagande
anspråk från Barbareskernes sida.
Efter att hafva hört grosshandlare-societeterne och
skeppsrederierne uti de större stapelstäderne, yttrade sig konvoj-kommissariatet
uti Augusti månad 1801: »Att utom egen sjöfart vinst icke vore att
vänta på våra voluminösa export-varor; att blotta exporten icke skulle
kunna underhålla Sveriges betydliga sjöfart, om icke frakthandeln
och importen af egna behofver, synnerligen af salt, uti betydlig del
dertill bidrogo; att frakt ej kunde erhållas, om icke Svenska flaggan
respekterades; att om importen endast af artikeln salt till riket skulle
förrättas med främmande fartyg, riket derigenom skulle förlora minst
en million Riksdaler årligen; att om icke frakthandeln kunde af
Svenska sjöfarande begagnas annat än på Nordsjön, knappt en
tredjedel af handelsflottan skulle dermed kunna syslosättas; att enskildta
Medelhafs-frakter syslosatte 12 à 15,000 lästers drägt; att om farten på
Medelhafvet upphörde 15,000 personer, dels sjöfolk, dels andra
industriidkare, som i och för sjöfarten äro syslosatte, skulle blifva utan arbete.»
Af dessa med flera anförda skäl, ansåg konvoj-kommissariatet
det vara nödvändigt för Sverige, att hafva en aktiv handel och fri
sjöfart på Medelhafvet, samt fred med Barbareskerne.
I anledning häraf beslöt Kongl. Maj:t, under den 30 Mars 1802,
att som handeln på Medelhafvet vore för Sverige högst behöflig,
funne Kongl. Maj:t för godt, att, i stället för den, uti kungörelsen
den 8 Maj 1798, till skeppsfartens beskydd påbjudna afgiften, skulle
derefter för alla ut- och ingående varor erläggas den afgift, som
vore bestämd genom en under samma dag utfärdad taxa; men för
alla öfrige varor, icke upptagne uti taxan, skulle betalas en procent
af värdet, både vid utgåendet och inkommandet. Vidare påbjöds år
1803 en så kallad lästetals-afgift, hvilken skulle erläggas med 16 sk.
per läst för fartyg, som gingo till utrikes orter, utom Öresund; men
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
